Vad är rubrik, ingress och brödtext?

Orangefärgat=rubrik (Väl anpassad till innehållet i artikeln.

Grönt=ingress (sammanfattar innehållet i artikeln, kan även innehålla retoriska frågor)

Rött=brödtexten (själva artikelns innehåll, med en effektiv avslutning som passar väl till inledningen)

 Lära för livet

Vad har skolan gett mig?

Det har väl alla frågat sig själva någon gång. Varför går jag här, dag ut, dag in; vad ger skolan egentligen?

Alla vet att skolan tar mycket. Skolan tar tid, halv nio till halv fyra, plus läxtid, men vad får vi?

Vi som tvingats in i den ”allmänvetande medborgar-kakformen”? Vi som tvingats lägga ner 12 år

av våra liv i skolan, vare sig vi vill eller inte, vad ger skolan oss? Jag skall svara: mycket.

Varje rast tränas vår sociala förmåga varje lunch lär man sig de allmänt accepterade reglerna för bordsskick. Varje lektion lär du dig att respektera andras åsikter och varje lektion så lär du dig att samarbeta med individer vars idéer och tankar kan vara direkta motsatser till dina.

Skolan är beredd att ge ofantligt mycket kunskap om man är beredd att ta emot gåvan.

För att förklara vad jag menar så ska jag berätta om min förra SO-lärare. Han var en ganska gammal man och hade varit lärare i omkring 25 år. På hans lektioner blev det alltid diskussioner om allt möjligt. Ämnet varierade och kunde vara vad som helst som någon ville prata om.

Ibladn var det globalisering och samhällstereotyper och ibland kunde det vara ateism och feminism. SO-läraren lyckades dock alltid, på något sätt alltid styra samtalsämnet till det han ville lära oss på lektionen. Han fick oss att ta ställning i olika frågor (drogpolitik, dödsstraff, EU, etc) som vi annars aldrig ens skulle tänka på. Han fick hela klassen (och då menar jag hela klassen inklusive de elever som vanligtvis inte ens lyssnar på läraren) att engagera sig i samhällsfrågor och han lyckade träna hela klassens diskussionsförmåga.

Nu, när jag börjat gymnasiet, märker jag hur mycket lättare det är för mig att diskutera än för andra. Förra veckan gick vi genom grunden för retorik i svenskan. Hela klassen delades upp i små grupper so efteråt parades ihop. Grupperna fick sedan komma överens om ett påstående som ena gruppen skulle försvara och den andra gruppen attackera.

Efter lite forskning om Hollands ”coffee-bars” gick diskussionen utan problem och min grupp lyckades snabbt att övetala resten av klassen att legalisering av droger skulle, till slut, leda till skapandet av fler problem än vad det skulle lösa.

Skolan ger eleverna flera erfarenheter, varav konsten att diskutera är ett, som man använder senare i livet. Det beror självklart på lärare, skola, studiemedel och elev, men vissa saker lär man sig för livet.

Skriva - Tala - Läsa - Lyssna (Bedömningsmatris med exempel)

Matris för ämnet svenska (skriva/tala/läsa/lyssna)



SKRIVA

Koppling till uppgiften	Jag följer instruktionen för uppgiften... Mina texter fungerar i huvudsak för sitt syfte. (ex. rubrik, ingress, brödtext)	Jag följer instruktionen för uppgiften... Mina texter fungerar relativt väl för sitt syfte. (ex rubrik, ingress, brödtext)	Jag följer instruktionen för uppgiften... Mina texter fungerar väl för sitt syfte (ex rubrik, ingress, brödtext)
Innehåll	Diskussionen är enkel men elevens åsikt framgår Ex Artikel/Åsikten stöds med minst ett argument.	Diskussionen är utvecklad och elevens åsikt framgår tydligt. Ex Artikel/Dina argument fördjupar/utvidgar diskussionen./ex flera argument	Diskussionen är välutvecklad och balanserad och elevens åsikt framgår tydligt Ex Artikel/Argumenten är välvalda och hänsyn tas till eventuella motargument.
Struktur	Din text är i huvudsak sammanhängande och begriplig Textbindningen är enkel.	Din text är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar t ex genom styckeindelning. Tydlig inledning och /eller avslutning. Textbindning är utvecklad	Din text är sammanhängande och välstrukturerad t ex genom konsekvent genomförd styckeindelning och styckemarkering samt effektiv inledning och avslutning. Textbindningen är välutvecklad
Språk och stil	Ordvalet är enkelt. (ex. ofta vardagliga och talspråkiga ord) Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. (ej många bisatser, ganska korta meningar, ofta inledda med subjekt, satsradning kan förekomma)	Ordvalet är varierat och passande för uppgiften. Ex. med retoriska frågor i en artikel. (texten visar på medveten variation av ordval, ibland mindre vardagliga ord) Meningsbyggnaden är varierad och relativt välfungerande. (ex.satsradning kan förekomma, (då skilda med kommatecken)(Vanligtvis varierade satser ofta kopplade med bindeord)	Ordvalet är träffande, varierande och specifikt och passande för artikeln. Exempelvis med retoriska stilmedel och formella uttryck.  Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och välfungerande. (ex. om satsradning förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda)
Skrivregler	Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken, särskrivning och stavning	Eleven skiljer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken, särskrivning och stavning	Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken, särskrivning och stavning
Sammanfatta	Enkla sammanfattningar	Utvecklade sammanfattningar	Välutvecklade sammanfattningar
Gestaltning	Enkla gestaltningar	Utvecklade gestaltningar	Välutvecklade gestaltningar

TALA

Presentera/ ett innehåll	Framför enkla och till viss del underbyggda argument	Utvecklade och relativt väl underbyggda argument	Välutvecklade och välunderbyggda argument
Kommunikation	Visar viss anpassning till mottagaren t ex genom att titta upp, tala tydligt och visa engagemang	Visar relativt god anpassning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och presentera underlaget på ett intresseväckande/engagerat sätt.	Visar god anpassning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och presentera underlaget på ett intresseväckande och engagerat sätt
Språk	Använder ett i huvudsak fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval	Använder ett relativt väl fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval	Använder ett väl fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval
Leda diskussion /struktur	Initierar diskussion med en egen åsikt eller genom att ge någon ordet Fördelar vid behov ordet mellan deltagarna Gör ett försök att sammanfatta diskussionen	Fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett relativt väl funderande sätt Återför diskussionen till ämnet vid behov Gör en rimlig sammanfattning av diskussionen	Fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett väl funderande sätt Återför diskussionen till ämnet vid behov Gör en sammanfattning av det viktigaste i diskussionen
Delta i diskussion /kommunikation	Lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som till viss del för diskussionen framåt Praktiserar turtagning till viss del klarar i viss utsträckning att tala tydligt och visa engagemang	Lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som till för diskussionen framåt Praktiserar turtagning relativt väl klarar relativt väl att tala tydligt och visa engagemang	Lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som för diskussionen framåt och fördjupar eller breddar dem Praktiserar turtagning väl klarar väl att tala tydligt och visa engagemang
innehåll	Framför åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument	Framför åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument	Framför åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument
LÄSA	Med flyt	Med gott flyt	Mycket gott flyt
	Grundläggande läsförståelse (ex Jag intresserar mig för enkla tankegångar och faktauppgifter i texten/boken)(Uttrycker tankar om något liknande som jag har varit med om eller har kunskap om)	God läsförståelse (Jag hittar och intresserar mig även för mer abstrakta ideer och budskap i texten. ex. Diktanalys...mm)mer sammanhängande reflexioner. Jag drar paralleller till samhället och världen	Mycket god läsförståelse (Jag skapar en helhet av textens delar tillsammans med mina egna upplevelser och erfarenheter, ideer och värderingar.)(Jag drar tydliga paralleller mellan egna erfarenheter, samhället och världen och andra texter...)

Vad är textbindning?

Textbindning innebär hur en text är uppbyggd, vad det är som gör att texten sitter ihop





Exempel på enkel textbindning:

 ...kan vara enkla sambandsord som "och", "men" och "om.




Exempel på utvecklad textbindning: 

...kan vara specifika uttryck; som t ex "Mina personliga åsikter...", "För övrigt..." osv...




Exempel på väl utvecklad textbindning:

...kan t ex vara att man jobbar mycket med kontraster vilket gör att texten håller samman. Ex "Om jag vill/ ser jag inga problem med det" Dock om jag skulle gå ut med det i media..."
Det kommer alltid att vara någon som inte tycker om dig/.../vilket är synd men det finns ingenting att göra åt saken"

Skriva / bedömningsmatris

Artikel/bedömningsmatris

Koppling till uppgiften	Du följer instruktionen för uppgiften... (ex. rubrik, ingress, brödtext)	Du följer instruktionen för uppgiften... (rubrik, ingress, brödtext)	Du följer instruktionen för uppgiften... (rubrik, ingress, brödtext)
Innehåll	Diskussionen är enkel men elevens åsikt framgår Åsikten stöds med minst ett argument.	Diskussionen är utvecklad och elevens åsikt framgår tydligt. Dina argument fördjupar/utvidgar diskussionen./ex flera argument	Diskussionen är välutvecklad och balanserad och elevens åsikt framgår tydligt Argumenten är välvalda och hänsyn tas till eventuella motargument.
Struktur	Din text är i huvudsak sammanhängande och begriplig Textbindningen är enkel.	Din text är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar t ex genom styckeindelning. Tydlig inledning och /eller avslutning. Textbindning är utvecklad	Din text är sammanhängande och välstrukturerad t ex genom konsekvent genomförd styckeindelning och styckemarkering samt effektiv inledning och avslutning. Textbindningen är välutvecklad
Språk och stil	Ordvalet är enkelt. (ex. ofta vardagliga och talspråkiga ord) Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. (ej många bisatser, ganska korta meningar, ofta inledda med subjekt, satsradning kan förekomma)	Ordvalet är varierat och passande för uppgiften. Ex. med retoriska frågor i en artikel. (texten visar på medveten variation av ordval, ibland mindre vardagliga ord)  Meningsbyggnaden är varierad och relativt välfungerande. ex.satsradning kan förekomma, (då skilda med kommatecken)(Vanligtvis varierade satser ofta kopplade med bindeord)	Ordvalet är träffande, varierande och specifikt och passande för artikeln. Exempelvis med retoriska stilmedel och formella uttryck. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och välfungerande. (ex. om satsradning förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda)
Skrivregler	Du följer i huvuvdsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning	Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning	Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning

Svenska (självskattning)

 Svenska ”Språket på väg” (självskattning)

Läsa/skriva
Koppling och resonemang kring det lästa...	Jag intresserar mig för enkla tankegångar och faktauppgifter i texten.	Jag intresserar mig för teman, budskap och ideer i texten.	Jag hittar och intresserar mig även för mer abstrakta ideer och budskap i texten. Diktanalys...författarens tankar..	Jag skapar en helhet av textens delar tillsammans med mina egna upplevelser och erfarenheter, ideer och värderingar.
Sammanfattningar kring det lästa	Sammanfattar texten med stöd från lärare eller andra elever. Visar medvetenhet om händelsernas följd eller textens olika delar och om tid och orsaker i texten...	Sammanfattar relativt självständigt.. Vidrör centrala händelser eller ideer i texten.	Sammanfattar självständigt och visar viss förståelse för vilka delar eller ideer som är viktiga, genom att ge exempel från texten	Sammanfattar självständigt, och relaterar på ett övertygande sätt till centrala delar eller ideer
Dra slutsatser av det lästa	Jag uttrycker en enklare tanke kring det lästa	Jag uttrycker enkla tankekedjor... Uttrycker tankar om något liknande som jag har varit med om eller har kunskap om.	Jag uttrycker utbyggda och mer sammanhängande reflexioner. Jag drar paralleller till samhället och världen	Jag uttrycker utvecklade och mer sammansatta och komplexa reflektioner. Jag drar tydliga paralleller mellan egna erfarenheter, samhället och världen och andra texter...
Skriva
Språklig variation (uttryck och ordval) Förmåga att gestalta	Jag använder de flesta ord på ett lämpligt sätt Jag undviker ord som jag tycker är svåra eller ovanliga ofta vardagliga och enkla talspråkiga ord. Jag gestaltar inget extra i mina texter...	Jag prövar ibland ord som jag tycker är svåra eller ovanliga och jag lyckas då ganska bra med användningen Min text visar viss variation i ordval.	Jag använder både enklare och svårare ord och då oftast på ett lämpligt sätt... Jag försöker variera mitt ordval/synonymer Ibland använder jag specifika eller abstrakta, skriftspråkliga och mindre vardagliga ord. Jag växlar mellan personligt och allmänt...	Jag använder en variation av ord på ett kreativt och lämpligt sätt som berikar läsningen.
Meningsbyggnad	Jag använder oftast enkel men välfungerande meningsbyggnad. (ej många bisatser), ganska korta meningar, inledda med subjekt. Satsradning kan förekomma.	Jag prövar en mer avancerad meningsbyggnad och lyckas då ibland väl med konstruktionen. (ej många bisatser), ofta ganska korta, ofta inledda med subjekt. Satsradning kan förekomma (då skilda med kommatecken)	Jag har oftast väl fungerande meningsbyggnad även i långa meningar.. Satserna inom meningarna är ofta kopplade med bindeord. Varierade satser	Jag använder en välfungerande meningsbyggnad i både i enklare och mer komplexa konstruktioner vilket ger ett behagligt flyt i texten... Om satsradning förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda
Ge och ta respons	Jag behöver tydligt stöd för att utveckla innehåll, struktur och språk i min text.	Jag kan ge och ta enklare respons. Jag försöker förbättra min text utifrån respons	Jag kan ge och ta respons och utvecklar utifrån responsen innehåll, struktur och språk i min text	Jag kan ge och ta respons och utvecklar utifrån responsen mina texter. Jag arbetar hela tiden medvetet med respons för att förbättra mina texter
Att föra fram en åsikt Att resonera	Jag behöver stöd av frågor för att föra fram en åsikt/ föra ett resonemang	Jag kan föra fram en egen åsikt som är underbyggd med något argument/enkelt resonemang	Jag för fram åsikter som är underbyggda med flera argument/eller utvecklat resonemang (kring fördelar och nackdelar osv)	Jag för fram åsikter som alltid är underbyggda/ resonerar nyanserat och välutvecklat.
Användning av tecken	Jag använder oftast punkt, frågetecken och utropstecken på ett lämpligt sätt. Dessa tecken följs av stor bokstav.	Jag använder oftast punkt, frågetecken och utropstecken på ett lämpligt sätt så att läsningen av texten underlättas.	Jag använder en variation av skiljetecken och andra skrivtecken, oftast på ett lämpligt sätt.	Jag använder en variation av skiljetecken och andra skrivtecken, oftast på ett lämpligt och kreativt sätt.
Stavning	Jag stavar de flesta ord på ett lämpligt sätt. Jag gör vissa återkommande stavfel.	Jag prövar ibland svårare ord och jag lyckas då ganska väl med stavningen	Jag stavar oftast på ett för genren lämpligt sätt.
Granska	Jag behöver stöd för att söka information	Jag kan söka information och använder olika källor.	Jag kan resonera om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Jag resonerar och värderar källornas trovärdighet på ett välutvecklat sätt
Tala
Att presentera ett innehåll	Min muntliga presentation är uppbyggd så att man i stort sett kan ta till sig och förstå innehållet. Behöver visst stöd.	Min muntliga presentation är uppbyggd så att man tar till sig och förstår innehållet.	Min text är begriplig för lyssnarna som också förstår mitt syfte. Aktiv kontakt med de som lyssnar. Självständig mot källan.	Muntligt gör jag lämpliga och finessrika språk- och stilval utifrån syfte och dem som lyssnar. Anpassar röst,gestik och mimik till de som lyssnar. Jag låter olika källor samspela.
Att delta i diskussion/samtal Att leda ett samtal	Jag deltager sparsamt i samtal/diskussioner. Jag behöver stöd för att deltaga/leda /samtal	Jag deltager med frågor och argument i samtal/diskussioner	Jag utvecklar innehållet i samtalet genom att t ex argumentera, ställa frågor, analysera värdera och jämföra	Jag utvecklar innehållet i ett samtal genom att sammanfatta, tolka dra slutsatser och föreslå lösningar.

Artikel (välutvecklad...nivå år 9)

Lära för livet

Vad har skolan gett mig?

Det har väl alla frågat sig själva någon gång. Varför går jag här, dag ut, dag in; vad ger skolan egentligen?

Alla vet att skolan tar mycket. Skolan tar tid, halv nio till halv fyra, plus läxtid, men vad får vi?

Vi som tvingats in i den ”allmänvetande medborgar-kakformen”? Vi som tvingats lägga ner 12 år

av våra liv i skolan, vare sig vi vill eller inte, vad ger skolan oss? Jag skall svara: mycket.

Varje rast tränas vår sociala förmåga varje lunch lär man sig de allmänt accepterade reglerna för bordsskick. Varje lektion lär du dig att respektera andras åsikter och varje lektion så lär du dig att samarbeta med individer vars idéer och tankar kan vara direkta motsatser till dina.

Skolan är beredd att ge ofantligt mycket kunskap om man är beredd att ta emot gåvan.

För att förklara vad jag menar så ska jag berätta om min förra SO-lärare. Han var en ganska gammal man och hade varit lärare i omkring 25 år. På hans lektioner blev det alltid diskussioner om allt möjligt. Ämnet varierade och kunde vara vad som helst som någon ville prata om.

Ibladn var det globalisering och samhällstereotyper och ibland kunde det vara ateism och feminism. SO-läraren lyckades dock alltid, på något sätt alltid styra samtalsämnet till det han ville lära oss på lektionen. Han fick oss att ta ställning i olika frågor (drogpolitik, dödsstraff, EU, etc) som vi annars aldrig ens skulle tänka på. Han fick hela klassen (och då menar jag hela klassen inklusive de elever som vanligtvis inte ens lyssnar på läraren) att engagera sig i samhällsfrågor och han lyckade träna hela klassens diskussionsförmåga.

Nu, när jag börjat gymnasiet, märker jag hur mycket lättare det är för mig att diskutera än för andra. Förra veckan gick vi genom grunden för retorik i svenskan. Hela klassen delades upp i små grupper so efteråt parades ihop. Grupperna fick sedan komma överens om ett påstående som ena gruppen skulle försvara och den andra gruppen attackera.

Efter lite forskning om Hollands ”coffee-bars” gick diskussionen utan problem och min grupp lyckades snabbt att övetala resten av klassen att legalisering av droger skulle, till slut, leda till skapandet av fler problem än vad det skulle lösa.

Skolan ger eleverna flera erfarenheter, varav konsten att diskutera är ett, som man använder senare i livet. Det beror självklart på lärare, skola, studiemedel och elev, men vissa saker lär man sig för livet.