Huvudsats och bisats
https://www.youtube.com/watch?v=Com-hJBJUzE
Vad är en huvudsats?
Vad är en bisats?
Visar inlägg med etikett Grammatik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Grammatik. Visa alla inlägg
torsdag 11 oktober 2018
tisdag 9 oktober 2018
Språk och stil (sats eller mening)
Mening eller sats? (satsradning)
https://www.youtube.com/watch?v=Com-hJBJUzE
Kent har inga pengar.
Ett mycket vanligt skrivfel hos nybörjare är att de inte binder ihop texten, och alltså inte får något sammanhang i den. Titta på följande exempel:
Kent har inga pengar. Han har inget snus.
Han skulle vara gladare om han hade det.
Han ordnar pengar. Han går och köper snus.
Textsnutten består i stort sett bara av meningar med likadan uppbyggnad, vilket innebär att den blir svårläst och hackig, och dessutom ger ett tråkigt intryck. Med hjälp av några sammanbindande ord och uttryck kan vi förändra texten dramatiskt:
Källa: SSVH
Gör övningarna nedan
(jobba två och två)
Det kan vara klokt att kopiera texterna och förbättra dem i ett wordprogram.)(Publicera därefter på Showbie)
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Länk till sambandsord
Övning 1
Bind ihop meningarna
Bind ihop några av meningarna i texten nedan genom att använda bindeord. Du kan behöva ta bort något ord eller ändra på ordföljden för att det ska bli bra.
Klockan fyra var Petra och jag hungriga. Vi hade inte ätit på hela dagen. Vi öppnade hennes kylskåp. Det var tomt. Vi tittade i frysen. Där hittade vi åtta pizzor. Vi värmde dem i ugnen. Vi åt var sin pizza. Vi såg på tv. Vi blev väldigt mätta. Vi åt var sin pizza till. Vi åt ännu mer pizza tills vi trodde att vi skulle spricka. Vi somnade. Vi vaknade av att det ringde på dörren. Det var Leonardo. Han ropade:
– Nu blir ni nog glada. Jag har med mig hämtpizza!
Övning 2
Långa meningar
Den här texten innehåller väldigt långa meningar. Korta ner några av meningarna genom att ersätta bindeord med punkt. Du kan behöva formulera om dem lite för att det ska bli bra. Ta inte bort alla bindeord – det bästa är att blanda korta och långa meningar. Du kan göra ändringarna direkt i texten.
Ett par timmar senare fick jag napp och jag slet och drog i säkert en kvart och tänkte att det nog var en stor fisk men när jag fick upp den var det bara en plastsopsäck och jag blev besviken förstås men sedan öppnade jag påsen och såg att den var full av pengar och när jag räknat igenom buntarna insåg jag att jag hade fiskat upp en miljon spänn.
Det susade i öronen och flimrade för ögonen när jag tänkte på allt jag kunde göra med pengarna som till exempel köpa en bil, en resa till Bali eller ett betyg så jag slapp skolan men plötsligt insåg jag att jag borde köpa en hink för båten läckte och vattnet nådde redan mina knän så jag rafsade ner pengarna i säcken och hoppade och började simma men säcken var så tung att jag sjönk så jag förstod att jag måste släppa den men jag ville inte på grund av bilen, betyget och resan till Bali och sedan minns jag ingenting mer än att det blev svart och tyst som i en grav eller i ett hav ska jag kanske säga.
Övning 3
Bind ihop meningarna
Bind ihop några av meningarna i texten nedan genom att använda bindeord. Du kan behöva ta bort något ord eller ändra på ordföljden för att det ska bli bra.
Om man är mellan 16 och 18 år får man ta alla jobb. Inte de som är farliga. Man får inte arbeta med kemikalier och inte på hög höjd. Olycksrisken är för stor. Man ska heller inte arbeta ensam. Man behöver handledning av en erfaren när man är ung. Att arbeta ensam där det finns pengar är inte bra. Det är risk för rån. Om du har någon vuxen med går det bra.
Be om att få ett arbetsintyg. Det visar hur länge du arbetat. Vad du har haft för arbetsuppgifter. Det är bra att ha. Det kan göra det lättare att få andra jobb.
Övning 4
Långa meningar
Den här texten innehåller väldigt långa meningar. Korta ner några av meningarna genom att ersätta bindeord med punkt. Du kan behöva formulera om dem lite för att det ska bli bra. Ta inte bort alla bindeord – det bästa är att blanda korta och långa meningar. Du kan göra ändringarna direkt i texten.
Vår rektor sa att vår klass var värd lite uppmuntran inför nian och skickade därför iväg oss till en semesteranläggning som låg i ett litet samhälle som ligger vid kusten och vi förstod att han mest var ute efter lite lugn och ro men fyra dagar med sol, salta bad och softande tackar man inte nej till så vi var taggade till max när vi for iväg.
Vi blev dock något mindre taggade när vår mentor sa att vi skulle börja med en fotvandring till en hög stenar som några vikingar hade glömt där för typ 1 000 år sedan och jag har inget emot vikingar men jag avskyr verkligen fotvandringar så när bussen stannat smet jag iväg för att upptäcka stället på egen hand.
Efter en stund kom jag fram till några killar som satt på en bänk som stod utanför en ICA-affär och de stirrade på mig som om jag varit på rymmen från en djurpark och det berodde nog på min mp3-spelare för de är nog inte vana vid modern teknik ute på landet och de skrattade och sa att jag nog aldrig hade varit på sjön och fiskat förut.
Exit/diskutera texterna gemensamt...
Påminn om sambandsorden
tisdag 13 januari 2015
Formlära - ordklasser
ORDKLASSER
Det finns nio ordklasser
"Han satt bekvämt på en grön stol och ropade hej!"
interjektioner (hej) är utrop
räkneord (en) är räkneord
konjunktioner (och) binder ihop satser
substantiv (stol) är saker
pronomen (han) är istället för namn (....pronomen finns det flera olika av...)
adjektiv (grön) säger hur saker är
prepositioner (på) säger var saker är
verb (satt, ropade) är vad någon gör
adverb (bekvämt) säger hur något görs/ på vilket sätt (När? Var? Hur?)
---------------------------------------------------
Substantiv, adjektiv och verb kan böjas
Substantiv - "...är namn på ting, såsom cykel klocka ring"
singular - plural
ental - flertal
konkreta - "ord som finns""man kan ta på"
abstrakta - ord som man inte kan ta på
bestämd
obestämd form
kasus
grundform - en, ett, flera
genitiv - ägande -s
genus
utrum en/den
neutrum ett/det
(Jämför med fornsvenska (tre genus/femininum/maskulinum/neutrum) och andra språk)
Adjektiv - "...beskriver hur du är, söt, glad och kär"
komparation
positiv - komparativ - superlativ
trött tröttare tröttast
Verb - "...är något som du gör, t ex tutar och kör"
infinitiv (-märke) "att" framför
tempus (tidsform)
presens (nu) läser
imperfekt (dåtid/ igår)
perfekt (har hänt)
pluskvamperfekt (hade hänt)
futurum (skall)
tema
infinitiv (att)
imperfekt (dåtid/igår)
supinum (har/hade)
Pronomen
personliga pronomen (jag, du, han/hon... osv.)
possessiva pronomen (min, din, hans/hennes... osv.)
relativa pronomen (vars, som vilken...)
finns fler....
Räkneord
grundtal - ett, två ,tre...
ordningstal - första, andra, tredje...
Prepositioner (ord som står före positioner, är pre- positioner)
exempel: på, under, i...
Konjunktioner
binder samman satser
exempel: och men
Interjektioner
utropsord!
exempel: oj, aj, hej, bravo! tyst!
Adverb (beskriver handling eller tillstånd/bestämningar till verb)
oböjliga ord
Svarar på:
När? ex. snart, ofta alltid, ibland
Var? ex. inne, hemma, borta
Hur? ex. snabbt, kvickt...
------------------------------------------
Adjektiv eller adverb?
Detta är den grundläggande skillnaden mellan adjektiv och adverb: Adjektiven används för att beskriva en person eller sak; adverben används för att beskriva en handling eller ett tillstånd.
Exempel på ord som kan vara både adjektiv och adverb:
Han simmar pigg vidare.
"Pigg" är här adjektiv och beskriver personen.
Han simmar piggt vidare.
"Piggt" är här adverb och beskriver handlingen.
Sture går avslappnad.
"Avslappnad" är här adjektiv och beskriver personen.
Sture går avslappnat.
"Avslappnat" är här adverb och beskriver handlingen.
Hon anlände glad och upprymd till festen.
"Glad" och "upprymd" är här adjektiv och beskriver personen.
Hon anlände glatt och upprymt till festen.
"Glatt" och "upprymt" är här adverb och beskriver handlingen.
Frågan du skall ställa dig är: Beskriver ordet personen eller handlingen?
-----------------------------
Övning 1 / Sortera orden
![]() |
| Övning 1 / Sortera orden |
Övning 2 / Sortera in orden i rätt ordklass
Övning 3. Adjektivsaga (20 adjektiv)
Övning 4. / Formlära (tre ordklasser)
![]() |
| Övning / Formlära |
Övningar:
Övningar finns även i häftet "Grammatik 1 / formlära"
onsdag 5 november 2014
Satslära - satsdelar
Vad är satslära?
Ex.
Satsdelar
– en översikt
Ex.
Peter
läser.
s p
Peter
läser en bok.
s p dir.-o
Peter
läser en bok för Bo.
s p dir.-o indir.-o
I
vardagsrummet läser Peter en bok för Bo.
advl p s dir.-o indir.-o
Satsdelar
Predikat (p) Vad händer? Jo
någon/något...
Subjekt (s) Vem?
Direkt-objekt (dir.-o) Vad?
Indirekt-objekt (indir.-o) Åt? Till? För?
Adverbial (advl) När? Var? Hur?
(tids-, rums- och sättsadverbial)
Predikatsfyllnad (pf) vara (är),
bliva, heta, kallas, anses
Attribut (attr) bestämning till
substantiv, (”smycke”)
Agent (ag) av,
exempel: Mopeden lagades av pappa
ag
Skillnaden mellan attribut och adverbial?
attribut - beskriver subjektet
adverbial - beskriver predikatet
Text, mening, sats, fras, ord, morfem, fonem....
1. Vad är en mening?
"Mening" är en samling ord, som hjälper dig att få över en idé eller tanke till en annan person. Den kan bestå av flera satser.
2. Vad är en sats?
En sats har subjekt och predikat.
3. Vad är en fras?
En fras är en del av en sats.
4. Vad är ett ord?
"Ord" är en samling bokstäver eller ljud, som används i kommunikation människor emellan, och är namn på något.
5. Vad är ett morfem?
Ett morfem är den minsta betydelsebärande enheten i ett språk. Ett morfem ingår i allmänhet i ett ord, och byggs i sin tur upp av fonem.
6. Vad är ett fonem?
.........................................................................................................................................................
Entry-/exitticket, Grammatik
Namn: ……………………………………………………
Formlära/ordklasser
Ge exempel på ord från ordklasserna
Substantiv
Verb
Adjektiv
Räkneord
Pronomen
Prepositioner
Konjunktioner
Interjektioner
Adverb
Satslära/Satsdelar
(Subjekt, Predikat, Adverbial, Predikatsfyllnad, Direkt objekt(ackusativobjekt), Indirekt objekt(dativobjekt)
Ta ut satsdelarna i följande meningar:
Gunnar springer.
Greta hoppar högt.
Gunnar läste igår.
Gunnar köper blommor till Gert.
Greta är glad.
............................................................................................................................................................
Skillnaden mellan attribut och adverbial?
attribut - beskriver subjektet
adverbial - beskriver predikatet
Text, mening, sats, fras, ord, morfem, fonem....
![]() |
| Större enheter i språket byggs upp av mindre.... |
1. Vad är en mening?
"Mening" är en samling ord, som hjälper dig att få över en idé eller tanke till en annan person. Den kan bestå av flera satser.
2. Vad är en sats?
En sats har subjekt och predikat.
3. Vad är en fras?
En fras är en del av en sats.
4. Vad är ett ord?
"Ord" är en samling bokstäver eller ljud, som används i kommunikation människor emellan, och är namn på något.
5. Vad är ett morfem?
Ett morfem är den minsta betydelsebärande enheten i ett språk. Ett morfem ingår i allmänhet i ett ord, och byggs i sin tur upp av fonem.
6. Vad är ett fonem?
fon = ljud, två ljud jämförs
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
De eller dem?
LÄNK
Exempel
De såg dem
.......................................................................................
s p o
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Övning 1a /Skriv meningar
1. .........................................................................................................................................
s p
2. Hon sjöng en fransk visa för publiken
..............................................................................................................................................
3. .........................................................................................................................................
s p o
4. .........................................................................................................................................
s p dir.-obj indir-obj
5. ...........................................................................................................................................
s p adverbial
6. .............................................................................................................................................
s p p
Övning 1b: Hur bygger vi meningar?
Använd "Pelle läser en bok" och variera satsdelarnas position. Vad händer med meningens mening? Vad fungerar?/Vad fungerar inte?
1. Pelle läser en bok
................................................................................................................................................
s p o
2.
................................................................................................................................................ s o p
3.
................................................................................................................................................
p s o
4.
................................................................................................................................................
p o s
5.
................................................................................................................................................
o s p
6.
.................................................................................................................................................
o p s
Övning 2 Ta ut satsdelar (a-l)
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
De eller dem?
LÄNK
Exempel
De såg dem
.......................................................................................
s p o
![]() |
| Källa: Chalmers writing school |
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Övning 1a /Skriv meningar
1. .........................................................................................................................................
s p
2. Hon sjöng en fransk visa för publiken
..............................................................................................................................................
3. .........................................................................................................................................
s p o
4. .........................................................................................................................................
s p dir.-obj indir-obj
5. ...........................................................................................................................................
s p adverbial
6. .............................................................................................................................................
s p p
Övning 1b: Hur bygger vi meningar?
Använd "Pelle läser en bok" och variera satsdelarnas position. Vad händer med meningens mening? Vad fungerar?/Vad fungerar inte?
1. Pelle läser en bok
................................................................................................................................................
s p o
2.
................................................................................................................................................ s o p
3.
................................................................................................................................................
p s o
4.
................................................................................................................................................
p o s
5.
................................................................................................................................................
o s p
6.
.................................................................................................................................................
o p s
Övning 2 Ta ut satsdelar (a-l)
![]() |
| Satslära / Ta ut satsdelarna |
Övning 3, Ta ut satsdelarna (m-)
![]() |
| Ta ut satsdelarna (m-) |
.........................................................................................................................................................
Entry-/exitticket, Grammatik
Namn: ……………………………………………………
Formlära/ordklasser
Ge exempel på ord från ordklasserna
Substantiv
Verb
Adjektiv
Räkneord
Pronomen
Prepositioner
Konjunktioner
Interjektioner
Adverb
Satslära/Satsdelar
(Subjekt, Predikat, Adverbial, Predikatsfyllnad, Direkt objekt(ackusativobjekt), Indirekt objekt(dativobjekt)
Ta ut satsdelarna i följande meningar:
Gunnar springer.
Greta hoppar högt.
Gunnar läste igår.
Gunnar köper blommor till Gert.
Greta är glad.
............................................................................................................................................................
![]() |
| Satslära |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Franz Kafka
Läs texterna om Kafka, "kafkakänslan" och ett u tdrag ur novellen Förvandlingen längre ner i dokumentet. Uppgift: Gör färdigt b...
-
Romantiken, Litteraturhistoria år 8 Romantiken – en flykt in i en annan värld Grundkurs Romantiken 1700-talets slut – början av 1800-talet U...
-
Vad är satslära? Satsdelar – en översikt Ex. Peter läser. s p Peter läser en bok. s p ...
-
Vad är formlära? ORDKLASSER Det finns nio ordklasser "Han satt bekvämt på en grön stol och ropade hej!" interjekt...













