tisdag 23 maj 2023

Charles Dickens





Charles Dickens beskriver verkligheten på ett tydligt sätt. Det är lätt att skapa bilder i huvudet med hjälp av det han berättar. Läsaren ser framför sig miljöerna och människorna, eftersom Dickens är detaljrik och exakt.


Människorna är antingen goda eller onda, inte mittemellan. Trots att Dickens var mycket kritisk till samhället och till hur makthavarna misskötte t ex vården av ensamma barn fick han skriva den ena följetongen efter den andra, inte  bara Oliver Twist, utan även andra berättelser om hur eländigt det var. Varför?


Jo hans berättelser sålde faktiskt bra och många tjänade pengar på dem, inte minst Dickens själv. Och dessutom så var det spännande när det kom nya avsnitt hela tiden.








Realismen




Före filmen

Diskutera begreppen - kan du förklara orden?

borgerlighet - medelklass - proletär - arbetarklass - följetong - cliffhanger - ideologier - socialt patos - sedlighet - pseudonym - dokumentär - real


Håll utkik efter svaren på följande fyra frågor under det att du ser filmen.

1. Vad är typiskt för litteraturen under realismen. Ge några exempel.

2. Ge exempel på några av realismens mest kända författare.

3. Varför slog realismen igenom under 1830-talet? Ge två exempel
(Tips - jämför med romantiken)

4. Finns det realistiska författare idag? Ge exempel. 


Kluring:
Jämför en realistisk författare från 1800-talet med en film från idag.


Se  Film


Efter filmen:


Svar på frågorna (enskilt i ett dokument)

1. Vad var typiskt för litteraturen under realismen. Ge några exempel.

2. Ge exempel på några av realismens mest kända författare.

3. Varför slog realismen igenom under 1830-talet? Ge två exempel.

4. Finns det realistiska författare idag? Ge exempel. 


Kluringar:

Kan man påverka sitt liv?
I filmen om realismen pratar man om hur mycket eller lite man kan påverka sitt liv.
Hur mycket styrs ens liv av de förutsättningar man föds med och hur mycket styrs det av egna val tror du?

Kan man påverka sitt liv mer eller mindre i dagens samhälle?
Kan man påverka sitt liv mer eller mindre idag än för drygt 100 år sedan tror du? Förklara och motivera ditt svar.

Jämställdhet
I filmen tar man upp frågan om kvinnors rättigheter och att de börjar diskuteras i slutet av 1800-talet. Vad är det som gör att dessa frågor dyker upp då och inte tidigare tror du?




tisdag 20 september 2022

Gestaltning

Din uppgift:

Din uppgift är att göra en gestaltning av en man/kvinna.


Tänk på

-att din persongestaltning skrivs som en sammanhängande text.

-att din fantasi och dina detaljer höjer kvaliteten på din gestaltning. 

-att vara noga med stavning, styckeindelning, punkt och stor bokstav.

-att undvika särskrivningar.

Exempel Thorulf MacDonald


Ta hjälp av följande (utanpå/inuti/omkring)


Utanpå
Inuti
Omkring
ålder
kroppsbyggnad
ansiktsform
hår
ögon
mun näsa
hy
smink
kläder
röst o språk
uppträdande
sätt att röra sig
särskilda kännetecken
har med sig, bär på
egenskaper
färdigheter
åsikter
vill
duktig och dålig på
rädd för
tycker om
tycker inte om
framtidsdrömmar
hemligheter
arg på
lycklig av
sörjer
humör
bostad
familj
vänner ovänner
grannar
husdjur
skola arbete
intressen
dagliga vanor
ovanor
viktiga händelser i livet
favoritplatser
hemska platser
idoler
utbildning


Bedömning:
                                                






måndag 2 maj 2022

Minoritetsspråk -

Sveriges nationella minoriteter - bildkälla Haninge kommun

samiska - romani chib - jiddisch - meänkieli - finska

Uppgift:

1. Se filmen "Jakten på språket"

2. Skrivuppgift:












Avslutande uppgift:

Avslutande uppgift efter att du sett de fem filmerna om de olika minoritetsspråket är att kunna resonera kring följande två frågor

Varför finns minoritetsspråk och behövs minoritetsspråk? 



Avslutande bedömning:

Du visar att du vet vilka våra fem minoritetsspråk är.

Du visar att du kan föra ett resonemang kring frågorna  - Varför finns minoritetsspråk och behövs minoritetsspråk? 


The Great Debaters - filmrecension

bildkälla Hagabion


Din filmrecension ska innehålla följande:

- Titel och manusförfattare

- En kortare sammanfattning av filmens handling. (max 150ord)

- En gestaltning av någon eller några av filmens huvudpersoner. (max 200 ord)

      Förändras/utvecklas personerna i boken/filmen?

      En inre gestaltning kan innehålla exempel på följande...

      egenskaper, färdigheter, åsikter, vill, duktig och dålig på, rädd för, tycker om,                                                tycker inte om, framtidsdrömmar, hemligheter, arg på, lycklig av, sörjer, humör

- En beskrivning av miljön i filmen. (när? var? hur? detaljer) (max 150 ord)

- Ett resonemang kring filmens budskap. Vad ska att man skall lära sig av filmen? Varför? (max 150 ord)

- Ett omdöme av filmen och en motivering av omdömet.


Respons och bedömning enligt följande:


torsdag 24 mars 2022

Schindlers list - diskussionsfrågor

bildkälla sfi.se


Del 1 - De judiska råden

Den judiska polisen, Ordnungsdienst, var organiserad under det

så kallade Judiska rådet. Efter angreppet på Polen beslutade

nazisterna den 12 oktober 1939 att det i alla polska städer måste

utses grupper med uppgift att företräda judarna. I städer med över

10.000 invånare kallas denna sammanslutning Judenrat, Judiska

rådet. Detta råd bestod av 24 personer som utsågs av judarna själva

varefter rådets sammansättning godkändes av tyskarna.


De judiska råden i de polska städerna hade till uppgift att ta

emot och vidarebefordra tyskarnas order. Råden var ansvariga för

att dessa order utfördes i enlighet med instruktionerna. De order

som gavs av råden på tyskarnas direktiv måste följas av alla judar.

Det är de judiska råden som gör upp listor över arbetsuppgifter, mat

och logi. Hit kan även judarna framföra sina klagomål. Det är

genom Judiska rådet i Kraków som Oskar Schindler i filmens

inledning kommer i kontakt med Itzhak Stern och de judiska

kapitalägare som han använder för att kunna ta över emaljfabriken.


Genom de judiska råden gjordes judarna själva delaktiga i

nazisternas utrensningsprogram. Råden försåg nazisterna med

dokument och förde register över dem som senare skulle visa sig bli

offer. När råden tillsattes kunde ingen egentligen ha förutsett vilka

arbetsuppgifter som senare väntade dem. Inte heller nazisterna

hade vid ockupationen av Polen en klar bild av hur situationen

skulle hanteras. Judarnas samarbete med nazisterna framstod därför

länge som fullt rationellt. De judiska råden gav judarna en illusion

av att det fanns en grupp som företrädde dem gentemot nazisterna

men samtidigt som judarna kämpade för sin egen överlevnad

spelade man nazisterna i händerna.


Goldbergs beslut att gå med i polisstyrkan kan förklaras med att

han vill få en drägligare tillvaro i gettot och senare i lägret. Han ser

också en chans att tjäna pengar och i förlängningen en möjlighet att

överleva. Trots att han hånas av sina judiska vänner går det att se

Goldbergs val som ett beslut grundat på en förnuftig och rationell

bedömning i den rådande situationen. Något tillspetsat kan man

säga att Goldberg stod inför valet att dö eller att låta andra dö.

Många valde på liknande sätt att fördröja sin egen död och sina

släktingars och vänners död. Egenintresset gjorde detta val enklare.

Den moraliska resningen fick vika. Den mänskliga värdigheten fick

stå tillbaka. Värdet av att själv överleva blev enda grunden för att

välja. Allt som tjänade självbevarelsen var därmed rätt.

Kanske är det också till viss del det personliga egenintresset som

får Schindler att intressera sig för judarnas situation. 


Schindler har under flera år skrupelfritt kunnat utnyttja det rådande systemet. Då

han i april 1944 bevittnar hur Goeth och hans män gräver upp

massgravar för att kremera liken av avrättade judar förstår han att

Tysklands dagar är räknade. De sovjetiska trupperna är på väg in i

Polen. I takt med att Tysklands nederlag blir allt mer definitivt ökar

Schindler sina ansträngningar för att skydda sina judiska arbetare.

Hans välgörenhet blir hans livförsäkring.

Schindler själv är starkt medveten om de bevekelsegrunder som

styr människors handlande. Han är en social talang och en

människokännare. Han vet vilken roll självbevarelsedriften spelar.

Han vet att det är av stor betydelse att hans nazistiske vän Amon

Goeth kan överlämna judarna till Schindler utan att behöva tappa

ansiktet. Schindler förmår Amon Goeth att sälja judarna till

honom. Med pengarna kan sedan Goeth försäkra sig om en framtid

när kriget är över. Schindler övertygar också lägerkommendanten i

Auschwitz att släppa de feltransporterade kvinnorna genom att

förse kommendanten med en påse diamanter. Schindler antyder att

”bärbara medel” är en livförsäkring när kriget tar slut.

Oskar Schindlers insatser för judarnas sak var unik och framställs

med rätta i ett heroiskt ljus. Schindler har på ett hoppfullt sätt

kommit att visa att självbevarelsen inte är förutbestämd att vinna

över den moraliska resningen. Det avgörande i hans insats var att

han visade att det i en extrem situation går att upprätthålla den

moraliska resningen framför självbevarelsedriften. Hans exempel

tydliggör vad det egentligen handlar om – ett val.



• Fundera/diskutera varför utsåg nazisterna judiska råd?

Fundera/diksutera kring vad som låg bakom Goldbergs beslut att gå med i

den judiska polisstyrkan – och varför hans vänner valde att inte gå

med. Vad menar den judiske mannen i gettot som kallar Goldberg

slav?


• Diskutera varför Schindler beslutar sig för att till varje pris rädda

judarna. Var går gränsen mellan att vara ”man” eller ”mördare”? Hur

sent kan man byta sida för att förvandlas från ”medlöpare” till

”hjälte”?


• Vilka moraliska skyldigheter har vi att agera mot orättvisor och

förtryck i ett samhälle – även om det kanske strider mot gällande

lag. Är en passiv medborgare som inte opponerar sig mot förtryck

och orättvisor själv delaktig i detta förtryck? Hur viktigt är civilkurage?



bildkälla sfi.se


Del 2 - karaktärerna i filmen

Amon Goeth, den sadistiske lägerkommendanten för arbetslägret i

Plaszów, presenteras när han på bedrövligt humör likgiltigt låter sig

transporteras genom Krakóws getto i en öppen bil. Han är mer

bekymrad för sin förkylning än över sitt uppdrag att leda

utrensningen av gettot. Han beordrar på stående fot en avrättning

av en judisk kvinna som opponerar sig mot den dåliga

konstruktionen av ett pågående bygge i lägret och senare skjuter

han kallblodigt prick på lägerfångar från sin balkong.

Goeth beskrivs till en början som en allt igenom ond människa.

Successivt framträder emellertid nyanser i hans ondska och en mer

tragisk karaktär görs synlig. Amon Goeth är en person som

motvilligt placerats som lägerkommendant. Enligt honom själv är

det ett relativt ointressant och enformigt uppdrag fyllt av

byråkratiskt krångel. Han låter sig emellertid inte distraheras av

moraliska betänkligheter. Han är totalt likgiltig inför judarna i lägret

och hans håglösa sätt att skjuta prick på fångarna tycks främst vara

ett utslag av tristess.


Goeths likgiltiga attityd till judarna i allmänhet gäller inte i

relation till hans judiska hushållerska Helen Hirsch. Det verkar som

om Helen kommer Goeth ”för nära”. Samtidigt som han föraktar

henne känner han sig attraherad av henne. Goeth vet att Helen som

judinna inte är ”människa i ordets strikta bemärkelse”, som han själv

säger. Men denna hållning visar sig inte absolut. Goeth blir allt mer

medveten om att han hyser känslor för henne – något han försöker

slå ifrån sig genom att misshandla henne. I slutet av filmen, när

Schindler ska friköpa sina judar för att rädda dem undan

deportering till Auschwitz, vill Goeth först inte släppa Helen ifrån

sig. Han talar förvirrat om hur han planerat en framtid tillsammans

med Helen i Wien efter kriget. Helen tycks för Goeth ha tagit en

mänsklig gestalt och blivit en individ skild från massan av

oidentifierbara judar.

Goeth är en man som är uppfylld av motstridiga krafter som han

inte behärskar och som han heller inte kan redogöra för. Schindler

försöker vid ett tillfälle förringa Goeths ondska inför Itzhak Stern.

Schindler förklarar att Goeth befinner sig i en mycket svår situation

i egenskap av lägerchef och att han lever under stor press. Schindler

påpekar att kriget tvingar fram det värsta hos människan, aldrig det

goda, alltid det onda: ”Under normala omständigheter vore han inte

så här. Han skulle vara en ganska hygglig människa. Vi skulle bara

se hans goda sidor. Han är en härlig skurk. En man som älskar god

mat, goda viner, damer, att tjäna pengar. Han kan inte tycka om att

döda!”

Även om det framför allt är Amon Goeth som får personifiera

ondskan i filmen är han emellertid inte ensam om att visa brutalitet.

I scenerna som skildrar utrymningen av gettot begås exempelvis

mängder av grymheter av de tyska soldaterna. Men varken hos

Goeth eller soldaterna beskrivs ondskan på ett enkelt och entydigt

sätt. Efter att en soldat kallblodigt avrättat en judisk man i en

korridor visas hur en annan soldat gullar med ett judiskt barn – i

stort sett stående på liket av den avrättade mannen.


• Beskriv karaktären Amon Goeth. Är han en allt igenom ond

människa? Går det att förstå hans grymma agerande? Hur är Goeths

relation till människorna i hans omgivning: älskarinnan,

hushållerskan Helen Hirsch, Schindler, de högt uppsatta

militärerna?


• Diskutera vad Schindler menar när han försöker förringa Goeths

brutalitet och ondska. Varför försöker Schindler ta Goeth i försvar?

Har Schindler rätt när han menar att det är kriget som tar fram

Goeths svarta sidor? Är ondska ett personlighetsdrag eller har

ondskan sitt upphov i ett socialt sammanhang?


• Enligt de lagar nazisterna instiftade saknade judarna mänskliga

rättigheter i samhället. Goeths och de andra förövarnas agerande

var i den meningen egentligen inte brottsligt ”enligt lagen”. Finns

det objektiva moraliska normer eller mänskliga rättigheter som

gäller för alla människor och kulturer oberoende av stiftade lagar

och situation? Är det exempelvis mindre omoraliskt att döda i krig

än i fredstid?


Textkälla: Svenska Filminstitutet


torsdag 3 mars 2022

Debattartikel - uppgift

Exempel på en debattartikel

Här är ett exempel på hur en argumentation kan se ut. Texten är skriven av en elev i årskurs 1 på gymnasiet. Läs igenom texten och var uppmärksam på hur eleven argumenterar för sin tes, men också på hur texten är uppbyggd.





källa Svenska impulser

Samtala om texten i par

A. Tycker ni att debattartikeln är bra? Varför? Varför inte? 

1 Vad vill skribenten förändra? Hur lyder tesen i artikeln? På vilka olika ställen i texten står den?

2 Vad är syftet med att tesen upprepas flera gånger?

3. Vilka olika argument ger skribenten för sin tes? Är argumenten väl valda? Varför? Varför inte?

4. Skribenten stödjer sin argumentation på ett par olika källor, vilka?

5. Varför tror du att skribenten väljer att ta upp ett motargument? Vilket är motargumentet?

6. Vad är skillnaden mellan att övertyga och övertala?

7. Det finns en källhänvisning i texten. Vilken är källhänvisningen och varför är det viktigt med datum?

8. Vad i debattartikeln tycker ni skulle kunna förbättras?


Samtala om svaren med ett annat par

Förbered Er på att samtala om Era svar med ett annat par


Samtala i helklass

Samtala om svaren i helklass sista 10 minuterna




Bloggarkiv