 |
| bildkälla sfi.se |
Del 1 - De judiska råden
Den judiska polisen, Ordnungsdienst, var organiserad under det
så kallade Judiska rådet. Efter angreppet på Polen beslutade
nazisterna den 12 oktober 1939 att det i alla polska städer måste
utses grupper med uppgift att företräda judarna. I städer med över
10.000 invånare kallas denna sammanslutning Judenrat, Judiska
rådet. Detta råd bestod av 24 personer som utsågs av judarna själva
varefter rådets sammansättning godkändes av tyskarna.
De judiska råden i de polska städerna hade till uppgift att ta
emot och vidarebefordra tyskarnas order. Råden var ansvariga för
att dessa order utfördes i enlighet med instruktionerna. De order
som gavs av råden på tyskarnas direktiv måste följas av alla judar.
Det är de judiska råden som gör upp listor över arbetsuppgifter, mat
och logi. Hit kan även judarna framföra sina klagomål. Det är
genom Judiska rådet i Kraków som Oskar Schindler i filmens
inledning kommer i kontakt med Itzhak Stern och de judiska
kapitalägare som han använder för att kunna ta över emaljfabriken.
Genom de judiska råden gjordes judarna själva delaktiga i
nazisternas utrensningsprogram. Råden försåg nazisterna med
dokument och förde register över dem som senare skulle visa sig bli
offer. När råden tillsattes kunde ingen egentligen ha förutsett vilka
arbetsuppgifter som senare väntade dem. Inte heller nazisterna
hade vid ockupationen av Polen en klar bild av hur situationen
skulle hanteras. Judarnas samarbete med nazisterna framstod därför
länge som fullt rationellt. De judiska råden gav judarna en illusion
av att det fanns en grupp som företrädde dem gentemot nazisterna
men samtidigt som judarna kämpade för sin egen överlevnad
spelade man nazisterna i händerna.
Goldbergs beslut att gå med i polisstyrkan kan förklaras med att
han vill få en drägligare tillvaro i gettot och senare i lägret. Han ser
också en chans att tjäna pengar och i förlängningen en möjlighet att
överleva. Trots att han hånas av sina judiska vänner går det att se
Goldbergs val som ett beslut grundat på en förnuftig och rationell
bedömning i den rådande situationen. Något tillspetsat kan man
säga att Goldberg stod inför valet att dö eller att låta andra dö.
Många valde på liknande sätt att fördröja sin egen död och sina
släktingars och vänners död. Egenintresset gjorde detta val enklare.
Den moraliska resningen fick vika. Den mänskliga värdigheten fick
stå tillbaka. Värdet av att själv överleva blev enda grunden för att
välja. Allt som tjänade självbevarelsen var därmed rätt.
Kanske är det också till viss del det personliga egenintresset som
får Schindler att intressera sig för judarnas situation.
Schindler har under flera år skrupelfritt kunnat utnyttja det rådande systemet. Då
han i april 1944 bevittnar hur Goeth och hans män gräver upp
massgravar för att kremera liken av avrättade judar förstår han att
Tysklands dagar är räknade. De sovjetiska trupperna är på väg in i
Polen. I takt med att Tysklands nederlag blir allt mer definitivt ökar
Schindler sina ansträngningar för att skydda sina judiska arbetare.
Hans välgörenhet blir hans livförsäkring.
Schindler själv är starkt medveten om de bevekelsegrunder som
styr människors handlande. Han är en social talang och en
människokännare. Han vet vilken roll självbevarelsedriften spelar.
Han vet att det är av stor betydelse att hans nazistiske vän Amon
Goeth kan överlämna judarna till Schindler utan att behöva tappa
ansiktet. Schindler förmår Amon Goeth att sälja judarna till
honom. Med pengarna kan sedan Goeth försäkra sig om en framtid
när kriget är över. Schindler övertygar också lägerkommendanten i
Auschwitz att släppa de feltransporterade kvinnorna genom att
förse kommendanten med en påse diamanter. Schindler antyder att
”bärbara medel” är en livförsäkring när kriget tar slut.
Oskar Schindlers insatser för judarnas sak var unik och framställs
med rätta i ett heroiskt ljus. Schindler har på ett hoppfullt sätt
kommit att visa att självbevarelsen inte är förutbestämd att vinna
över den moraliska resningen. Det avgörande i hans insats var att
han visade att det i en extrem situation går att upprätthålla den
moraliska resningen framför självbevarelsedriften. Hans exempel
tydliggör vad det egentligen handlar om – ett val.
• Fundera/diskutera varför utsåg nazisterna judiska råd?
Fundera/diksutera kring vad som låg bakom Goldbergs beslut att gå med i
den judiska polisstyrkan – och varför hans vänner valde att inte gå
med. Vad menar den judiske mannen i gettot som kallar Goldberg
slav?
• Diskutera varför Schindler beslutar sig för att till varje pris rädda
judarna. Var går gränsen mellan att vara ”man” eller ”mördare”? Hur
sent kan man byta sida för att förvandlas från ”medlöpare” till
”hjälte”?
• Vilka moraliska skyldigheter har vi att agera mot orättvisor och
förtryck i ett samhälle – även om det kanske strider mot gällande
lag. Är en passiv medborgare som inte opponerar sig mot förtryck
och orättvisor själv delaktig i detta förtryck? Hur viktigt är civilkurage?
 |
| bildkälla sfi.se |
Del 2 - karaktärerna i filmen
Amon Goeth, den sadistiske lägerkommendanten för arbetslägret i
Plaszów, presenteras när han på bedrövligt humör likgiltigt låter sig
transporteras genom Krakóws getto i en öppen bil. Han är mer
bekymrad för sin förkylning än över sitt uppdrag att leda
utrensningen av gettot. Han beordrar på stående fot en avrättning
av en judisk kvinna som opponerar sig mot den dåliga
konstruktionen av ett pågående bygge i lägret och senare skjuter
han kallblodigt prick på lägerfångar från sin balkong.
Goeth beskrivs till en början som en allt igenom ond människa.
Successivt framträder emellertid nyanser i hans ondska och en mer
tragisk karaktär görs synlig. Amon Goeth är en person som
motvilligt placerats som lägerkommendant. Enligt honom själv är
det ett relativt ointressant och enformigt uppdrag fyllt av
byråkratiskt krångel. Han låter sig emellertid inte distraheras av
moraliska betänkligheter. Han är totalt likgiltig inför judarna i lägret
och hans håglösa sätt att skjuta prick på fångarna tycks främst vara
ett utslag av tristess.
Goeths likgiltiga attityd till judarna i allmänhet gäller inte i
relation till hans judiska hushållerska Helen Hirsch. Det verkar som
om Helen kommer Goeth ”för nära”. Samtidigt som han föraktar
henne känner han sig attraherad av henne. Goeth vet att Helen som
judinna inte är ”människa i ordets strikta bemärkelse”, som han själv
säger. Men denna hållning visar sig inte absolut. Goeth blir allt mer
medveten om att han hyser känslor för henne – något han försöker
slå ifrån sig genom att misshandla henne. I slutet av filmen, när
Schindler ska friköpa sina judar för att rädda dem undan
deportering till Auschwitz, vill Goeth först inte släppa Helen ifrån
sig. Han talar förvirrat om hur han planerat en framtid tillsammans
med Helen i Wien efter kriget. Helen tycks för Goeth ha tagit en
mänsklig gestalt och blivit en individ skild från massan av
oidentifierbara judar.
Goeth är en man som är uppfylld av motstridiga krafter som han
inte behärskar och som han heller inte kan redogöra för. Schindler
försöker vid ett tillfälle förringa Goeths ondska inför Itzhak Stern.
Schindler förklarar att Goeth befinner sig i en mycket svår situation
i egenskap av lägerchef och att han lever under stor press. Schindler
påpekar att kriget tvingar fram det värsta hos människan, aldrig det
goda, alltid det onda: ”Under normala omständigheter vore han inte
så här. Han skulle vara en ganska hygglig människa. Vi skulle bara
se hans goda sidor. Han är en härlig skurk. En man som älskar god
mat, goda viner, damer, att tjäna pengar. Han kan inte tycka om att
döda!”
Även om det framför allt är Amon Goeth som får personifiera
ondskan i filmen är han emellertid inte ensam om att visa brutalitet.
I scenerna som skildrar utrymningen av gettot begås exempelvis
mängder av grymheter av de tyska soldaterna. Men varken hos
Goeth eller soldaterna beskrivs ondskan på ett enkelt och entydigt
sätt. Efter att en soldat kallblodigt avrättat en judisk man i en
korridor visas hur en annan soldat gullar med ett judiskt barn – i
stort sett stående på liket av den avrättade mannen.
• Beskriv karaktären Amon Goeth. Är han en allt igenom ond
människa? Går det att förstå hans grymma agerande? Hur är Goeths
relation till människorna i hans omgivning: älskarinnan,
hushållerskan Helen Hirsch, Schindler, de högt uppsatta
militärerna?
• Diskutera vad Schindler menar när han försöker förringa Goeths
brutalitet och ondska. Varför försöker Schindler ta Goeth i försvar?
Har Schindler rätt när han menar att det är kriget som tar fram
Goeths svarta sidor? Är ondska ett personlighetsdrag eller har
ondskan sitt upphov i ett socialt sammanhang?
• Enligt de lagar nazisterna instiftade saknade judarna mänskliga
rättigheter i samhället. Goeths och de andra förövarnas agerande
var i den meningen egentligen inte brottsligt ”enligt lagen”. Finns
det objektiva moraliska normer eller mänskliga rättigheter som
gäller för alla människor och kulturer oberoende av stiftade lagar
och situation? Är det exempelvis mindre omoraliskt att döda i krig
än i fredstid?
Textkälla: Svenska Filminstitutet
