Hur skriver man ett författarporträtt?

Hur skriver man ett författarporträtt?

Hur skulle det vara att vara en författare? Varifrån kommer alla fantastiska historier? Efter att ha läst en bra bok blir man ibland nyfiken på författaren.

Hur bär man sig åt för att ta reda på fakta och skriva om en författare? Ofta finns det information om författaren på deras böcker. Ett säkert tips är att gå till uppslagsböcker, läroböcker eller datorn, men om du använder

dig av datorn - tänk på vilka sidor som är tillförlitliga.

Vad ska man ha med i ett författarporträtt?

• Bakgrund
Skriv kort om författarens liv ex om var och när författaren är född,

barndomen, hennes/hans utbildning och hur författaren levde. En

författare får ofta inspiration till sina böcker från sitt eget liv och sin

omvärld.

• Verk
Vilka böcker har författaren skrivit? 
Vad handlar de om? Vad tror du

författaren vill säga med sina böcker sitt författarskap (genre=kategori).

• Hur är författarens språk/stil? 
Har hon/han några speciella kännetecken i sitt sätt att skriva, t ex

användning av dialekter som Vilhelm Moberg eller fantasifulla

beskrivningar.
Kan du upptäcka något speciellt med författarens stil?

Exempel på språk/stil/
- arbetar författaren med kontraster- motsatser, konflikter, stegrad handling, kronologisk handling.
- hur ser bildspråket ut?/ordval (rikligt, djärvt, metaforer, symboler)
- hur är stämningen i boken? (dyster, lugn, sorgsen, vemodig, romantisk, kärleksfull...), hur skapar författaren denna stämning?
- hur är tempot/rytmen i berättelsen? (lugnt, snabbt, ryckigt) 
- hur märks det att det är en äldre eller modernare text.
- författarens miljöbeskrivningar, personbeskrivningar, historiskt sammanhang
- hur ser författarens meningsbyggnad ut? Varierad? (omväxlande korta och långa meningar)

• Välj ut ett eller flera utdrag ur en bok eller välj en novell. (Låna gärna en bok av författaren.)
Läs upp utdraget/texten/novellen.

I utdragen/novellen - ska du försöka visa att författaren har beskrivit tiden

hon/han lever i, miljön, personerna som finns runt omkring henne/honom

eller saker som har hänt henne/honom. Kom ihåg att ha med exempel i din

muntliga redovisning

• Egen åsikt 
Sist men inte minst… vad tycker du om författaren och det du läst av

henne/honom? (bra/dåligt - jämförelser)

Glöm inte att redovisa dina källor.

Presentera ditt författarporträtt muntligt i halvklass.

(Keynote kan vara lämpligt, använd dock inte för många bilder.)

Skriv på Blogger, men presentera muntligt.

Lycka till med ditt författarporträtt!

Bedömningsgrunder:

• muntligt framförande: (kommunikation och språk)

• presentera ett innehåll

        -koppling mellan verk och författare/ ex


        -koppling mellan verket och dess historiska och kulturella tid/ex



Exempel på några betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen.

Förslag på författare.

Agatha Christie

Aidan Chambers

Åke Edwardsson

Annika Thor

Astrid Lindgren

August Strindberg

Bengt-Åke Cras

C.S. Lewis

Charles Dickens

Christina Wahldén

Dean R. Koontz

Erik Axel Karlfeldt

Ernest Hemingway

Harry Martinsson

H.C. Andersen

Henning Mankell

Hjalmar Bergman

Hjalmar Söderberg

Imre Kértesz

Inger Edelfeldt

J.R.R. Tolkien

Jan Fridegård

Jan Guillou

John Steinbeck

Jonas Gardell

Jonas Hassen Khemiri

Jonathan Swift

Karin Boye

Katarina Mazetti

Kerstin Ekman

Kristina Lugn

Liza Marklund

Maj Sjöwall/Per Wahlöö

Maria Gripe

Mark Twain

Mats Wahl

Max Lundgren

Moa Martinsson

Nils Ferlin

P.C. Jersild

Pär Lagerqvist

Per-Anders Fogelström

Peter Pohl

R.L. Stevenson

Sara Kadefors

Sara Lidman

Selma Lagerlöf

Stephen King

Tove Jansson

Ulf Stark

Vilhelm Mober

Dikter och ordspråk i urval.

Mod

Att visa
sin svaghet
fordrar
stor styrka

Att erkänna
sin feghet
kräver
stort
mod

Erik Sjödin (f 1918)
Pingststigen, 1970


"Att inte välja
är också att välja"
(Judiskt ordspråk)

Destruktivitetsansvar

Jag säger er sanningen

mina dagböcker är också vågiga av tårar,

mina föräldrar fick också bära skulden

för min destruktivitet.

Men någonstans mellan tågrälsen och Suede

tog jag mitt förnuft till fånga,

tog mitt ansvar i handen,

och valde vägen utan snår.

För man kan tvinga sig till lycka,

man kan lura kroppen glad.

Man kan skrika, gråta gorma.

Man kan välja sina krig.

Så tag ert ansvar mina vänner,

skrik er lycka hes.

Liv Andersson (f 1985)

Ton År, 2004

Jag ville vara en annan

Jag ville vara en annan,

men jag vet inte vem.

En främling som står bortvänd, med pannan

mot stjärnornas lågande hem.

Jag ska aldrig se hans ögon

och aldrig hans anletsdrag.

Jag ville vara en annan,

en främling, en annan än jag.

Pär Lagerkvist (1891-1974)

Aftonland, 1953

Lära av livet

Låt mig få testa mina vingar

Det är därför jag har fått dem

De kanske inte bär mig till en början

men jag lär mig fort

Och flyg inte runt och vakta

Jag vill klara mig själv

Ropa mig inte tillbaka

Jag klarar mig alltid

Var inte orolig

jag vänder tillbaka om jag blir osäker

Jag är trygg

För jag har en säker plats att vända tillbaka till!

Elinor Alisson f 1984

Ord från hjärtat

---

Jag tror det är svårt att älska folk överhuvudtaget.

Inte för att de inte förtjänar att bli älskade, utan bara

för att mitt hjärta är så litet. Där ryms liksom bara de

jag känner. Men om det är svårt att älska främmande

människor, varför är det så lätt att tycka illa om dem?

Betyder det att min galla är större än mitt hjärta?

Sådan vill jag verkligen inte vara!

Mark Levengood (f 1964)

Hjärtat får inga rynkor, 2008

Du har tappat ditt ord
Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarns trpp
och gråter så övergivet.

Vad var det för ord- var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu - förrn vi föser dig bort,
du barbota barn i livet.

Nils Ferlin (1898-1961)
Barfotabarn 1933

Paruppgift:

1 Vilka två dikter tycker ni bäst om? Diskutera. Varför?
2 Leta upp ett uttryck eller ett par rader som ni tycker är särskilt välformulerat och motivera ert val.
3 Studera en dikt lite närmare och svara på följande frågor.
- vem skulle kunna vara diktens jag?
-fundera över kön, ålder och tid.
-har dikten strofer, rim, metaforer, liknelser eller upprepningar? Hur påverkar detta upplevelsen av dikten?

4 Använder författaren ett poetiskt språk eller är det mer direkt sakligt? Ge exempel.

5 Kan ni se någon skillnad mellan dikter skrivna av män respektive en kvinna? Verkar ålder och tillkomst tid ha någon betydelse?
6 Välj tillsammans ut en passande bild till varje dikt.
7 Förbered nu en liten muntlig presentation av er "diktanalys"...


Lycka till
/Per

ordspråk - kan uttrycka levnadsvisdom, ex. "Bättre fly än illa fäkta" och "Den som spar han har."

strofer - består av två eller flera versrader

rim - två eller flera ord som låter likadant på slutet

metaforer - man använder ett bildligt uttryck för att säga något (ex. "motståndarnas mål kom som en kalldusch")

liknelser -är en kort och enkel berättelse eller ett uttryck som jämför något med sådant man känner igen i vardagslivet. Man berättar liknelsen för att förklara något genom att jämföra med något annat. Man säger till exempel att hon är arg som ett bi eller att han är smidig som ett kylskåp

Bedömning i matrisform

SVENSKA (ämnesspecifika förmågor)

	Ge kamratrespons	Bedömning	Bedömning	Bedömning
Skriva
Skriva med koppling till uppgift	Koppling till uppgiften. Är rubriken (och ev ingressen) lämplig? Vill man läsa vidare Varför? Handlar texten om rätt saker?  (Finns inledning? ingress, rubrik och argument, Behövs det i denna text?)	Koppling till uppgiften Du följer instruktionen för uppgiften...  (ex. Inledning, rubrik, ingress, brödtext eller annat)	Koppling till uppgiften Du följer instruktionen för uppgiften...  (ex. inledning, rubrik, ingress, brödtext)	Koppling till uppgiften Du följer instruktionen för uppgiften...  (ex. inledning, rubrik, ingress, brödtext)
Skriva med innehåll och åsikt	Innehåll/åsikt Förstår man vilken åsikt författaren har?  Förstår man vad författaren menar? Finns många bra argument? Fördelar/nackdelar. Ge exempel	Innehåll/åsikt Diskussionen är enkel men elevens åsikt framgår Ex Artikel/Åsikten stöds med minst ett argument.	Innehåll/åsikt Diskussionen är utvecklad och elevens åsikt framgår tydligt. Ex Artikel/Dina argument fördjupar/utvidgar diskussionen./ex flera argument	Innehåll/åsikt Diskussionen är välutvecklad och balanserad och elevens åsikt framgår tydligt Ex Artikel/Argumenten är välvalda och hänsyn tas till eventuella motargument.
Skriva med bra struktur	Struktur Hänger inledning och avslutning samman på ett bra sätt?  Styckeindelning?  Textbindning? Ge exempel.	Struktur Din text är i huvudsak sammanhängande och begriplig Textbindningen är enkel.	Struktur Din text är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar t ex genom styckeindelning. Tydlig inledning och /eller avslutning. Textbindning är utvecklad	Struktur Din text är sammanhängande och välstrukturerad t ex genom konsekvent genomförd styckeindelning och styckemarkering samt effektiv inledning och avslutning. Textbindningen är välutvecklad
Skriva med bra språk och stil	Språk och stil Försöker författaren variera sitt ordval. Satsradning? Retoriska frågor? Växlar författaren mellan personligt och allmänt på ett bra sätt? Ge exempel. Tydligt språk?	Språk och stil Ordvalet är enkelt. (ex. ofta vardagliga och talspråkiga ord) Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. (ej många bisatser, ganska korta meningar, ofta inledda med subjekt, satsradning kan förekomma)	Språk och stil Ordvalet är varierat och passande för uppgiften. Ex. med retoriska frågor i en artikel. (texten visar på medveten variation av ordval, ibland mindre vardagliga ord) Meningsbyggnaden är varierad och relativt välfungerande. (ex.satsradning kan förekomma, (då skilda med kommatecken)(Vanligtvis varierade satser ofta kopplade med bindeord)	Språk och stil Ordvalet är träffande, varierande och specifikt och passande för artikeln. Exempelvis med retoriska stilmedel och formella uttryck. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och välfungerande. (ex. om satsradning förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda)
Skriva med gestaltningar	Gestaltningar Hur lyckas kamraten med detta? Ges exempel på bra detaljer/synonymer. Miljöbeskrivningar... finns det? Behövs det? Tidstypiska detaljer/exempel, finns det?	Gestaltningar Enkla gestaltningar	Gestaltningar Utvecklade gestaltningar	Gestaltningar Välutvecklade gestaltningar
Skriva bra sammanfattningar	Sammanfatta Sammanfattar din kamrat det viktigaste i texten? Hittar kamraten textens ”kärna”?	Sammanfatta Enkla kronologiska sammanfattningar	Sammanfatta Utvecklade sammanfattningar	Sammanfatta Välutvecklade sammanfattningar
Använda skrivregler	Skrivregler Stor bokstav, punkt, skiljetecken, styckeindelning, stavning, Finns särskrivning av ord?	Skrivregler Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning	Skrivregler Eleven skiljer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning	Skrivregler Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning
Granska	Granska Finns det källor? ...behövs det? (Hittar du kopierad text = otillåtet=fusk) Är din kamrat kritisk till sina källor?	Granska Du kan söka information själv och använda olika typer av källor. Du för oftast enkla resonemang om källornas användbarhet.	Granska Du kan söka information själv och använda olika källor. Du för oftast utvecklade resonemang om källornas användbarhet och relevans.	Granska Du kan söka information själv och använda olika källor. Du för oftast väl utvecklade resonemang om källornas användbarhet och relevans.

Tala

Presentera ett innehåll muntligt	Presentera ett innehåll -din kamrat framför en  eller flera åsikter  med argument. Ger exempel...	Presentera Framför enkla och till viss del underbyggda argument	Presentera Utvecklade och relativt väl underbyggda argument	Presentera Välutvecklade och välunderbyggda argument
Kommunicera muntligt	Kommunikation -din kamrat visar engagemang  genom att titta upp, tala tydligt -din kamrat framför ämnet på  ett intresseväckande sätt.  (med bilder/musik/ texter/effekter/ dramatik/teater/ språkliga finesser/kroppsspråk/ rörelser... annat bra sätt?	Kommunikation Visar viss anpassning till mottagaren t ex genom att titta upp, tala tydligt och visa engagemang	Kommunikation Visar relativt god anpassning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och presentera underlaget på ett intresseväckande/engagerat sätt.	Kommunikation Visar god anpassning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och presentera underlaget på ett intresseväckande och engagerat sätt
	Språk/muntligt -din kamrat tänker på att tala tydligt, och väljer tydliga träffande ord -din kamrat talar med ett språk som passar ämnet och mottagarna	Språk/muntligt Använder ett i huvudsak fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval	Språk/muntligt Använder ett relativt väl fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval	Språk/muntligt Använder ett väl fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval
Att leda en diskussion med struktur	Att leda en diskussion/struktur - den som leder diskussionen öppnar med en egen åsikt eller genom att ge någon ordet - den som leder diskussionen fördelar ordet vid behov - den som leder återför diskussionen till ämnet om det behövs - den som leder diskussionen avslutar och försöker att sammanfatta diskussionen	Leda en diskussion  Börjar en diskussion med en egen åsikt eller genom att ge någon ordet Fördelar vid behov ordet mellan deltagarna Gör ett försök att sammanfatta diskussionen	Leda en diskussion  Fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett relativt väl funderande sätt Återför diskussionen till ämnet vid behov Gör en rimlig sammanfattning av diskussionen	Leda en diskussion  Fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett väl funderande sätt Återför diskussionen till ämnet vid behov Gör en sammanfattning av det viktigaste i diskussionen
Att deltaga i en diskussion	Att deltaga i en diskussion - den som deltager lyssnar, ställer frågor, framför åsikter som för diskussionen framåt - försöker fördjupa eller bredda diskussionen - den som deltager i diskussionen praktiserar turtagning	Deltaga i diskussion  Lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som till viss del för diskussionen framåt Praktiserar turtagning till viss del klarar i viss utsträckning att tala tydligt och visa engagemang	Deltaga i diskussion  Lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som till för diskussionen framåt Praktiserar turtagning relativt väl klarar relativt väl att tala tydligt och visa engagemang	Deltaga i diskussion  Lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som för diskussionen framåt och fördjupar eller breddar dem Praktiserar turtagning väl klarar väl att tala tydligt och visa engagemang
Innehåll/muntligt	Innehåll/muntligt - din kamrat framför åsikter och argument	Innehåll/muntligt Framför åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument	Innehåll/muntligt Framför åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument	Innehåll/muntligt Framför åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument
Läsa
	Läsa Att kunna läsa med visst flyt	Med flyt	Med gott flyt	Med mycket gott flyt
Läsförståelse	Läsförståelse Läsa och förstå. Kunna läsa ”mellan” raderna...	Grundläggande läsförståelse (ex Jag intresserar mig för enkla tankegångar och faktauppgifter i texten/boken)(Uttrycker tankar om något liknande som jag har varit med om eller har kunskap om)	God läsförståelse Jag hittar och intresserar mig även för mer abstrakta ideer och budskap i texten. ex. Diktanalys...mm)mer sammanhängande reflexioner. Jag drar paralleller till samhället och världen	Mycket god läsförståelse (Jag skapar en helhet av textens delar tillsammans med mina egna upplevelser och erfarenheter, ideer och värderingar.)(Jag drar tydliga paralleller mellan egna erfarenheter, samhället och världen och andra texter...)

Ge respons på muntlig presentation (tala)


Presentation

Kommunikation
-din kamrat visar engagemang genom att titta upp, tala tydligt mm
-din kamrat framför ämnet på ett intresseväckande sätt. (med bilder/musik/texter/effekter/dramatik/teater/språkliga finesser/kroppsspråk/rörelser... annat bra sätt?

Språk
-din kamrat tänker på att tala tydligt, och väljer tydliga träffande ord
-din kamrat talar med ett språk som passar ämnet och mottagarna


Innehåll
-din kamrat framför åsikter/argument. Ger exempel




Ge respons på en diskussion (tala)

Diskutera

Att leda en diskussion/struktur
- den som leder diskussionen öppnar med en egen åsikt eller genom att ge någon ordet
- den som leder diskussionen fördelar ordet vid behov
- den som leder återför diskussionen till ämnet om det behövs
- den som leder diskussionen avslutar och försöker att sammanfatta diskussionen

Att deltaga i en diskussion
- den som deltager lyssnar, ställer frågor, framför åsikter som för diskussionen framåt
- försöker fördjupa eller bredda diskussionen
- den som deltager i diskussionen praktiserar turtagning

Språk
- den som deltager talar tydligt
- den som deltager visar engagemang, genom att titta upp och tala tydligt

Innehåll
- din kamrat framför åsikter och argument

Att skriva en inledning till ett reportage...

Reportaget

- en personlig inledning
- gärna en miljöbeskrivning
- som leder fram till varför du vill intervjua personen



Exempel:
(Per-Albin Hansson - Sveriges statsminister under andra världskriget)



Jag promenerar snabbt från centralstationen. Det har sannerligen inte varit enkelt att boka en intervju med Per-Albin Hansson, Sveriges statsminister, funderar jag tyst för mig själv. 
Nu i april 1940, när Tyskland precis har ockuperat Norge och Danmark, är Sveriges statsminister förstås fullt upptagen med att försöka hålla Sverige utanför ett fruktansvärt krig.

Att jag har lyckats få en tid för en intervju med förmodligen en av Sveriges mest upptagna personer känns dock mycket bra i min "journalistsjäl". Äntligen ska alla mina frågor få svar.

Från Stockholms centralstation tar jag mig nu genom en huvudstad som tycks som förlamad av rädsla för ett kommande krig. Vi lever i ransoneringstider.  Två äldre damer står vid ett affärsfönster och diskuterar dagens kaffepriser, ivrigt och engagerat, dyrt alldeles för dyrt, säger de i mun på varandra.

Alla tycks påverkade av det stora kriget i Europa.
Människorna i vår stad vill leva sina liv som vanligt men under ytan tycks det bo en rädsla för kriget, ett fruktansvärt krig som tycks komma närmare för var dag som går.


När jag närmar mig Per- Albin Hanssons kontor så ser jag plötsligt två gengasdrivna bilar, vi lever i ransoneringstider och kriget är kanske snart en verklighet. Gengas. Vem kunde tro det?

Väl framme vid statsministerns kontor andas jag ut, promenaden har gjort mig andfådd. 
Per - Albin Hanssons kontor fungerar nästan som en sambandscentral i krig. Många ministrar springer ut och in. Plötsligt får Per-Albin Hansson syn på mig, våra ögon möts...

Att skriva reportage

Reportage


Vad är ett reportage?
Formen:

• ämnet behandlas mer ingående (än i t ex en nyhetsartikel)
• inledande miljöbeskrivning
• personbeskrivning
• intervju
• fördjupning av ämnet
• rubriker, mellanrubriker
• bilder, illustrationer
• pratminus
• personliga kommentarer, iakttagelser
• presens (nutid)
• detaljrik text
• (faktaruta)
• (citat)
• byline (reporterns namn)

Vad är ett reportage? Testa dig själv


Vill du ha exempel på bra reportage fråga din lärare...(ex. Per-Albin Hansson)


Nedan finns några länkar som kan vara användbara:

Mediekompassen - vad är ett reportage


Göteborgs Posten


Göteborgs Postens skrivarskola/reportaget

Att vara en upplysningsförfattare

(Olof von Dahlin, Jonathan Swift, Anna-Maria Lenngren, Daniel Defoe, Voltaire, Jean-Jacques Rousseau)

Att vara en upplysningsförfattare + intervju + reportage + respons/återkoppling

Upplysningen
Intro. "Hej litteraturen" Upplysningens författare och ideer... vilka var dessa ideer?  

Lektion 1-2-(3)
Börja med att "bli" den upplysningsförfattare som du blivit tilldelad. 

• fördjupa dina kunskaper om din författare/bakgrunden
•  hitta en text av författaren
• lär dig att berätta om din person i jag-form, helst fritt, utantill
• träna gärna inför en kompis/i "lilla" gruppen

Lektion 3/4
Muntlig redovisning av den historiska personen i "lilla gruppen". 
Ge respons/förbättra. (two stars and a wish")
Dela med dig av den information du har. 


Lektion 3/4
Vi tittar närmare på formen för ett reportage. Vi läser ett reportage. (ev jämför med en annan texttyp/debattartikel eller nyhetsartikel)

Formen:

• mer ingående behandla ämnet (än i t ex en nyhetsartikel)
• inledande miljöbeskrivning
• personbeskrivning
• intervju
• fördjupning av ämnet
• rubrik, mellanrubriker
• bilder, illustrationer
• pratminus
• personliga kommentarer, iakttagelser
• presens (nutid)
• detaljrik text
• (faktaruta)
• (citat)
• byline (reporterns namn)
• avslutande sammanfattning
• Länk till fler reportagetips

Lektion 4/5 forts.

Förbered en intervju av en annan historisk person (Du är nu journalist)

• research - (efterforska)  
• Detta är det viktigaste om du ska lyckas göra en riktigt bra intervju. 
• Förbered dig genom att ta reda på mycket om personen före det att du genomför intervjun. 

• Öppna frågor
• försök att ställa frågor som inte bara går att svara ja eller nej på.
• Länk till fler tips 

Lektion 5

Genomför intervjun

• Spela eventuellt in intervjun/
• Det finns ingen möjlighet att du kan komma ihåg allting som sägs annars.

Lektion 6-7-8
Sammanställ nu din intervju till ett reportage om personen.

• Tänk på... 
• en personlig inledning, som leder fram till varför du vill intervjua personen
• miljöbeskrivning/persongestaltning/historiska detaljer (droska, kalesch, knuttimrat, kullersten...mm)
• två respons tillfällen./muntlig

• Färdig? Ta kontakt...
• innan du publicerar ditt reportage, kontakta reportagets huvudperson. Be kamraten läsa ditt färdiga reportage.

Lektion 9
Respons/återkoppling (se respons nedan)

• Läs två av klasskompisarnas reportage.
• -  ge respons (skriv direkt i kommentarsfältet)/ följ checklistan för respons
• förbättra - publicera på Showbie.

Lektion 10-11
Reportaget färdigt
Muntlig redovisning...för din lärare (...i mindre grupp)

Lektion 10-11
Dramatisera.
Upplysningens ideer... och upplysningsförfattarnas stil...
förnuft, kritik, satir, ironi, frihet, jämlikhet, religionsfrihet, maktdelning...

Dramatisera ett centrala begrepp från upplysningen.
I grupper om tre gör ni ett rollspel som visar på något av upplysningens ideer eller upplysningsförfattarnas stilmedel. (Dramatisera)

"Kändisar", upplysningsförfattare

Voltaire
Rousseaue
Montesquie
Daniel Defoe
Mary Wollenstonecroft 
Jonathan Swift

Carl Mikael Bellman
Hedvig Charlotta Nordenflycht
Anna-Maria Lenngren
Olof von Dalin

Franska revolutionen

Axel von Fersen

Napoleon

Mari-Antoinette

Montesquie

John Locke