tisdag 17 augusti 2021

Läsa och skriva - höstterminen år 9



Du kommer under detta arbetsområde få lära dig mer om språkliga drag och stilistiska skillnader.

Mål:

Att du utvecklar ditt eget språk

Att du förbättra dina texter med hjälp av kamratrespons

Att du utvecklar din förmåga att ge utvecklad och nyanserad respons

Att du blir bättre på att ge omdömen på texters innehåll och uppbyggnad


Bedömning:

Du kan ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad.

Du kan ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad

Du kan ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad


Metod:

Vi läser olika böcker som utgår från 1900talet och Världskrigens tid.

Du läser och lär dig jämföra/analysera böckernas språk och stil.



Del 1

Du läser boken "Strimmor av hopp" (finns ca 35 exemplar) (halva klassen börjar)





Uppgift varje vecka:

Du skriver en kortare reflektion/tanke kring boken varje vecka.

Du diskuterar din tanke/reflektion kring boken med en kompis varje vecka.


Avslutande uppgifter till boken "Strimmor av hopp"

-Gestalta en av karaktärerna i boken (inre/yttre/omkring) (max 300ord)

-Välj ett stycke ur boken där du tycker att författaren med god språklig variation (ex. ordval och formuleringar/meningsbyggnad/beskrivningar) lyckas levandegöra och förstärka sin text. Motivera ditt val. (Max 200ord)

-Vilka språkliga drag kan du hitta i boken? (Hur är boken uppbyggd/berättarperspektiv/bildspråk/tillbakablickar/parallellhandling/miljö och personbeskrivningar/inre- yttre dialog) (max 150ord)


-Beskriv bokens tema och motiv. Gör detta genom att formulera en diskussionsfråga kring antingen tema eller motiv.


-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



Del 2


Du väljer/läser någon/några av följande böcker.

"Ett regn av bomber" (lättläst) 4styck

"Molnfri bombnatt" 8styck

"Ulrike och kriget" 4styck

"Boktjuven" 4styck

"Simon och ekarna" (lättläst) 4styck

"Godnatt Mister Tom" 30styck

"En ö i havet" 4styck

"Tårar i havet" 2styck

"Anne Franks dagbok" 1 styck

"Pojken på bergets topp" 8styck

"Svarta rosor" 4styck

"Återstoden av dagen" 2styck

"I morgon när kriget kom" 15styck

"Heidi Fried" Frågor jag fått... 20styck


Uppgift varje vecka:

Du skriver en kortare reflektion/tanke kring boken varje vecka.

Du diskuterar din tanke/reflektion kring boken med en kompis varje vecka.


Avslutande uppgift:

Du jämför två eller flera av böckerna med varandra där du utgår från böckernas "Språk och stil"

Förbered en diskussionsfråga.

Muntligt och skriftligt.


tisdag 25 maj 2021

Döda poeter - diktanalys



Walter "Walt" Whitman, född 31 maj 1819 i West Hills i Huntington på Long Island i New York, död 26 mars 1892 i Camden i New Jersey, var en amerikansk diktare och journalist. 
Endast fyra år efter sin död utropades han av många till "den största av alla amerikanska poeter". Hans verk har översatts till mer än 25 språk. Whitman är bland de viktigaste och mest kontroversiella poeterna i den amerikanska litteraturhistorien. (wikipedia)


 



Uppgift:
Översätt och analysera dikten

A. Översätt dikten till svenska (gruppuppgift)

B. Analysera/diskutera dikten enligt följande: (gruppuppgift)


C. Skriv din egen analys på Showbie (enskild uppgift)



Om du hinner...

Översätt även vers två och tre.

Dikten fortsätter...


 

 



--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



Metaforer/historiska samband

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Fler döda poeter...



William Shakespeare 1564-1616



En midsommarnattsdröm - Romeo och Julia - Hamlet - Macbeth - mm. mm.




-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






Bildkälla Touchstone Pictures



tisdag 13 april 2021

Dracula

Vlad Tepes - förgångaren till "Dracula" wiki


”Min vän – Välkommen till Karpaterna. Jag väntar Er med största iver. Sov gott i natt. Klockan tre i morgon går diligensen till Bukovina. En plats är reserverad för Er. 

Vid Borgopasset väntar min vagn och den för Er vidare till mig. Jag hoppas att resan från London har varit angenäm och att Ni ska få glädje av besöket i mitt vackra land.”

Er vän DRACULA

Ett utdrag ur boken ”Dracula” av Bram Stoker


Historisk bakgrund



Lyssna…

Högläsning i grupp

…Han hade för vana att på långa trästolpar spetsa människor som på något sätt misshagade honom. På borggården stod en skog av pålar och lik. Mitt i denna fasaväckande syn brukade Dracula äta middag! När han en gång hade en gäst till bordet, klagade denne på stanken. Dracula lät spetsa honom på en extra hög påle, så att han skulle slippa känna lukten

För att sätta sina undersåtar i respekt lät han ibland avrätta hela byar, ofta som ett plötsligt infall. Män, kvinnor, barn, gamla – alla styckades, kokades, eller spetsades.

I Draculas rike levde på den här tiden runt 500 000 människor. 100 000 av dessa lär tyrannen ha plågat ihjäl på olika sätt. Antalet avrättade i förhållande till befolkningens storlek gör Dracula till en av de stora massmördarna i historien. Hade han fått utöka sitt rike, hade han säkert orsakat folkmord på samma nivå som Stalin eller Hitler.

Europa hade aldrig sett något liknande. I andra länder trycktes böcker som beskrev galningen Draculas framfart. Det här var som en sorts skräckserietidningar. Vissa av de historier som berättades var kanske överdrivna, men alltför mycket var sant

Medan Dracula ännu levde användes han som något att skrämma barnen med. Och det fungerade säkert.

Tyrannen visste var han hade sina undersåtar. Det begicks väldigt få brott under hans regeringar. Alla förövare mötte ju samma fasansfulla öde, vad de nu än hade gjort.

För att visa sin makt över folket hade Dracula låtit sätta en praktfull guldbägare vid en bergsbäck med klart, friskt vatten. Den som var törstig kunde stanna till vid bäcken, fylla bägaren och förfriska sig. Bägaren fick stå kvar, fast den var av rent guld. Ingen vågade stjäla något som tillhörde Dracula, ”Pålspetsaren”.

Det finns också en annan sorts historia om Dracula. En man som blivit bestulen på sin penningpung försökte själv reda ut brottet. Han var nämligen övertygad om vem som låg bakom. Men ingen ville lyssna på honom, och förargad begav han sig till Poenari för att be själva Dracula om hjälp.

”Pålspetsaren” gick med på att leta reda på den skyldige. Han ville dock ha reda på hur mycket börsen innehöll då den försvann. Mannen gav Dracula en exakt summa. Det var mycket pengar. Redan samma dag hade tjuven infångats, eller åtminstone den som mannen menade var en tjuv.

Innan börsen återlämnades smög Dracula ner ett extra mynt. Den bestulne mannen undersökte sin börs. ”Nåå… Finns allt kvar?” undrade Dracula. ”Joo…” svarade mannen. ”Allt är här, men det är också ett mynt för mycket.” ”Du är en ärlig man!” sade Dracula. ”Hade du ljugit för mig, hade du spetsats levande här utanför mitt slott. Nu blir det tjuvens öde istället.”

1462 var turkarna på frammarsch. Valakiets huvudstad Tirgoviste föll, och Dracula drog sig tillbaka mot slottet Bran. Han var nu gift och hade en liten son

Den turkiska armén följde efter, och slog läger ett stycke från slottet. Här ställde de upp stora kanoner för att kunna bombadera Draculas gömställe. Den här platsen kallas än idag för Tunuri; ”kanonmarken”. En hel dag bombaderades slottet Bran, men det satt ganska tryggt där uppe på sin klippa. Ett större anfall planerades redan följande morgon, för att kunna storma slottet.

En gammal historia berättar att en av Draculas släktingar fanns som slav bland turkarna. Han hörde planerna, och skrev ner dem på en lapp. Det hemliga meddelandet sköts sedan med pil och båge in i slottets huvudtorn, vilket var Draculas favorittillhåll. Men det var inte prinsen som fann varningen, utan hans fru. Hellre än att bli tillfångatagen av turkarna valde hon att ta sitt liv, och kastade sig ner i floden Arges. Just denna del av floden kallas sedan dess för Riul Doamnei; ”Prinsessans flod”.

Under natten bestämde sig Dracula för att fly. I sällskap med sin son, soldater och tjänare gav han sig av genom de Transsylvanska bergen i mörkret. Kanonerna dånade ännu, och på en smal stig stegrade sig Draculas häst.

Hans lille son som satt framför honom föll av. Dracula menade att det var omöjligt att hitta honom i mörkret, och befallde sitt manskap att fortsätta. Dagen efter hittades pojken av en fåraherde. Han var helt oskadd, och följde med mannen hem, där han sedan bodde i tolv år. När pojken nått tonåren sökte han upp sin pappa, men visade inget intresse att återvända till honom. Han stannade kvar hos mannen som räddat honom.

Dracula kontaktade kung Mattias av Ungern, för att få hjälp mot turkarna. Istället blev han tillfångatagen och kastad i fängelse. Dracula hade brutit många löften och eder mot kungen, och dessutom avrättat många ungrare. I tolv långa år hölls han som fånge.

Mattias tyckte det var kul att kunna visa upp tyrannen och monstret Dracula för gäster från andra länder. Till slut fick Dracula röra sig ganska fritt i palatset. Det var under denna tid som kungens ena syster förälskade sig i honom. Giftermålet blev Draculas väg ur fångenskapen. Så snart bröllopet var över, reste han tillbaka till Valakiet med sin nya brud. Med en mindre armé lyckades han återta tronen.

Turkarna närmade sig åter, men den här gången red Dracula ut för att möta dem. Det skulle bli hans sista strid. Utanför Bukarest, faktiskt inte långt från den plats där hans far mördades, brakade de två arméerna ihop. I tumultet hamnade Dracula bakom turkarnas linjer och föll av sin häst. För att inte bli igenkänd iklädde han sig uniformen från en död turkisk soldat. Men strax därefter anföll hans egna män. De Transsylvanska soldaterna överöste turkarna, och deras egen ledare, med ett regn av pilar.

Allvarligt sårad, men rasande, plockade Dracula upp en lans och lyckades döda fem-sex av sina män. Slutligen genomborrades han av ytterligare vapen och kollapsade.

Monstret från Transsylvanien – Kaziklu Bey, som turkarna kallade honom- var äntligen död.

Kunde det ha varit så, att Draculas män visst känt igen honom, men gjort sig av med honom på samma sätt som hans far? De flesta hatade och fruktade Dracula. Hans män kanske bara väntade på det rätta tillfället att göra sig av med tyrannen. Det är nog en trolig förklaring.

Draculas huvud fördes till den turkiske sultanen i Konstantinopel. Kroppen sägs ha begravts i en kyrka i Snagov. Vid en utgrävning av graven 1931 hittades två skelett, men inget av dem var Draculas. Vart kroppen tagit vägen är okänt.

I Rumänien berättas historier om att ”Pålspetsaren” vandrar omkring i natten som en odöd. andra menar att han slumrar någonstans, i väntan på att rädda landet från en lika stor kris som den turkiska invasionen.

Slottet Bran är nu under restaurering. Bevarandet och återuppbyggnaden har tagit lång tid, och är kanske inte färdig ännu på flera år. Det har kostat mycket pengar för den Rumänska staten, men platsen besöks också av en ökande ström turister. Dracula lät även bygga andra slott och palats. Hans första fru hade ett eget slott i Bukarest. I Arefu fanns ett mindre slott, där Dracula brukade möta sina militära rådgivare. Förutom dessa har det funnits jaktslott och palats för mottagningar i olika städer.


Källa Ungafakta - Läs mer om Dracula och vampyrer på följande länk…


Uppgift:

(Diskutera frågorna i gruppen - därefter skriver du dina svar på frågorna i eget dokument)

1. Tror du att det finns någon sanning bakom berättelsen om Greve Dracula? Vilka likheter kan du se mellan Vlad Tepes och Greve Dracula?

2. Vilka moderna böcker och filmtitlar som bygger på historien om Vlad ”Pålspetsaren” känner du/ni till? Ge några exempel…

3. Varför tror du att Dracula och berättelser om vampyrer blivit så populära idag?


Spökjägare... (finns det spöken?)








fredag 26 mars 2021

Romantiken - uppgift




1. Se filmen: Hej Litteraturen Romantiken 28 min

2. Diskutera i digitala grupperna:

  • Upplysningens förnuft och forskning räckte inte för att beskriva verkligheten och människan, enligt romantikerna. Hur argumenterade de för den ståndpunkten? Håller ni med dem? Diskutera! 

  • I programmet reflekterar Rebecca Vinterbarn Elg över fenomen som t.ex. att vara ”kär i att vara olyckligt kär” eller att leva verklighetsfrånvänt och i fantasin. Vad tycker ni; är det sjukligt att vilja leva i fantasin eller att vara olyckligt kär? 


  • Vilka roman- eller filmfigurer känner ni till som levt som obotliga romantiker? Diskutera! 

torsdag 11 mars 2021

Utvandrarna - Resan över...


Intro:

"Utvandrarna - slutet av avsnitt 3 
(sista 3min/från 45:00-) "Di sir Amerika"

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Utvandrarna - text

Gruppuppgift

1. Läs texten högt i för varandra i gruppen/ turas om sid 439-444  (ca 30 min)

Diskutera i gruppen:

Vilka drömmar tror du att de som emigrerade hade när de steg i land i Amerika? Vad såg de framemot?


Enskild uppgift

Skrivuppgift

Kan du se några likheter eller olikheter med människor som utvandrar idag? Framtidstro/Drömmar/Svårigheter (Push/pullfaktorer då/nu)


Återsamling 

Avslutande gemensam diskussion




onsdag 3 mars 2021

Upplysningen

Upplysningen

Upplysningstiden inleddes under 1700-talet och sammanfattar den rådande tidsandan som verkade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro, ofrihet och privilegier.

Naturvetenskapens genombrott

Naturvetenskapens utveckling var en av de viktigaste faktorerna till den stora idéströmning som vi kallar för upplysningen. Naturvetenskapen gjorde enorma framsteg under 1600- och 1700-talen. Utvecklingen ledde till att människans världsbild förändrades. Naturvetenskapliga forskare som Newton m.fl. hade gjort tydligt att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar - och därför inte av Gud. Allt kunde mer eller mindre förklaras. Människan själv kunde förändra sina levnadsvillkor. Livets mening skulle hädanefter sökas här och nu på jorden och inte, som under medeltiden, bara fungera som en förberedelse inför ett kommande evigt liv i himmelriket.

En positiv tro på människan och framtiden

Upplysningens idéer innehöll en positiv framtidstro och en tro på att människan var god och förnuftig av naturen. En ny idé var nu att människan kunde beskrivas som en produkt av sin miljö – om samhället kan ändras så kan också människan förändra sig.


Bild: White House Historical Association



Porträtt av Benjamin Franklin (1767), upplysningstänkare och en av författarna till den amerikanska självständighetsförklaringen. Den amerikanska revolutionen visade att samhället gick att förändra politiskt efter upplysningens idéer. Händelsen kom därför att inspirera till den franska revolutionen.





Vetenskapen var i fokus och i det ena landet efter det andra inrättades vetenskapliga akademier. Det var nyttans och förnuftsdyrkans tidevarv. Allt skulle utnyttjas på ett effektivt sätt. Uppfinnaren och vetenskapsmannen var den nya tidens män. Det var under den här tiden som den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien.

Andra upplysningsidéer var tolerans mot oliktänkande och religiös frihet. I samband med det ökade misstron mot all slags vidskepelse. Häxprocessernas tid var därmed förbi.

Liberala politiska idéer

Några av de viktigaste politiska idéerna som spreds under upplysningen var: dels idén om naturrätten – att makten ska utgå från folket; dels idén om de mänskliga rättigheterna – att ingen människa är mer värd än någon annan. Vid sidan om detta började också tankarna om demokrati att spridas, även om det skulle dröja länge innan de blev en realitet.

Alla dessa idéer fick stor inverkan på utformningen av liberalismen som var en av upplysningstidens stora idéströmningar. De liberala ekonomiska idéerna om fri handel, fri konkurrens och en fri marknad, skulle snart komma att förändra hela det ekonomiska systemet. Skråväsendets och stadstullarnas tid var snart till ända.

Upplysningen i Sverige

I Sverige motsvaras upplysningstiden av frihetstiden och första delen av den gustavianska tiden, sammanlagt mellan 1720-1792. Efter den svenska stormaktstidens alla krig på 1600-talet och början av 1700-talet, var Sverige ruinerat och tvunget att byggas upp igen finansiellt. Upplysningens idé om "nyttan" blev något som den svenska staten använde sig av.

För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser. En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, skickades därför ut på inhemska upptäcktsresor under 1740-talet för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av.

I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.

På det filosofiska planet gjordes däremot få landvinningar i Sverige eftersom kyrkan och religionen fortfarande hade en dominerande ställning. Gustav III ville ändå gärna se sig som en upplyst despot och gynnade därför konst och vetenskap i Sverige, med den franska kulturen som förebild.

Upplysningens idéer befästes och spreds genom den franska revolutionen

En händelse som haft enorm betydelse för samhällsutvecklingen och spridningen av upplysningsidéerna är den franska revolutionen.

Revolutionen i Frankrike 1789-1799 var en händelse med omedelbara politiska följder. Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggde på upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför lagen.

I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet, spreds den franska revolutionens- och därmed upplysningens - idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället började knaka i sina grundvalar och omformas efter de nya idéerna.Vårt samhälle idag bygger till stor del på upplysningens idéer.

Kortfattat om upplysningens demokratiska idéer:

-Under upplysningen började man se samhället som en produkt av mänskligt förnuft och inte som ett resultat av Guds vilja. Människan kunde själv förändra samhället.

-En av de mest inflytelserika upplysningsfilosoferna var Rousseau (d. 1778) som menade att folkviljan skulle utgöra grunden för all samhällsmakt.

-Montesquieus (d. 1755) maktfördelningslära har fått stor betydelse för demokratins utveckling. Makfördelningsläran innebar att den offentliga makten i en stat konstitutionellt (i grundlagen) fördelas på olika maktpoler, så att de uppväger och utövar kontroll över varandra för att förhindra maktmissbruk.

-Locke (d. 1704) och Voltaire (d. 1778) tog upp många idéer som berörde förutsättningarna för demokrati såsom rösträtt, yttrandefrihet, rättssäkerhet och religionsfrihet.

-Överlag var många av upplysningens idéer en reaktion mot det kungliga enväldet (absolutismen) som utgick från att regenten var utsedd av Gud att styra över folket.

-Den amerikanska självständighetsförklaringen som skrevs 1776 i samband med den amerikanska revolutionen, innehåller en deklaration om människans fri- och rättigheter som kan sägas sammanfatta upplysningstidens demokratiska ideal.

Källa: SO-rummet


Frågor:

1. Upplysningsidéerna innehöll en positiv tro på människan och framtiden. På vilka sätt?

2. Nämn några av de liberala politiska idéerna som upplysningen byggde på.

3. Berätta kort om upplysningen i Sverige. Vad kan vara värt att minnas? 

4. På vilka sätt påverkade franska revolutionen spridningen av upplysningens idéer?

5. Vilka av upplysningens demokratiska idéer tycker du är viktigast? Obs! Motivera ditt svar. Använd gärna även fakta från den här artikeln om upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt.

6. Vilka spår från upplysningen hittar du i dagens samhälle?

måndag 25 januari 2021

Ett reportage om en upplysningsförfattare (enklare version)

 

Lektion 1 (tisdag v 4)

Börja med att göra "research" om den upplysningsförfattare du blivit tilldelad. 

 -fördjupa dina kunskaper om personen/bakgrunden

 

Detta bör du veta

-Var och när föddes författaren.

-Hur var uppväxten och livet.

-Vad har författaren skrivit för texter?

-Har författaren några tydliga idéer om vad som är rätt och fel i samhället som författaren lever i?

-Vad har influerat författaren?

-Eventuellt finns det övriga intressanta fakta.



Lektion 2 (fredag v4) (ca 15min)

Gruppdiskussion/respons

-diskutera/presentera - dela i lilla gruppen den information som du har tagit reda på.

-Ge varandra respons


Reportage

Vi tittar närmare på formen för ett reportage.

mer ingående sätt behandla ämnet (än i en nyhetsartikel)

inledande miljöbeskrivning

personbeskrivning

intervju

fördjupning av ämnet

mellanrubriker

bilder, illustrationer

pratminus

personliga kommentarer, iakttagelser

presens (nutid)

detaljrik text

Länk till reportagetips


Lektion 3 (tisdag v 5/distans)

Filmer


Lektion 4 (fredag v 5/distans)


Lektion 5



Franz Kafka

Läs  texterna om Kafka, "kafkakänslan" och ett u tdrag ur novellen  Förvandlingen  längre ner i dokumentet. Uppgift: Gör färdigt b...