tisdag 10 maj 2016

Språkbruk

Språkbruk/språkhistoria/språkfamiljer/minoritetsspråk/nordiska språk

Lektion 1
(Bild 1: Språkfamiljer)
Världens språkfamiljer


(Bild 2: Den indoeuropeiska språkfamiljen)
Indoeuropeiska språk

Bild 3 Germanska språk




Hur vet vi vilka språk som är släkt med varandra? 

Språkforskarna har avgjort detta genom att titta på mycket gamla ord och jämfört dem mellan språken. Om man till exempel tittar på de gamla orden för mamma och pappa ,och ordet två, så ser man släktskapet mellan de indoeuropeiska språken.
Alla språk i tabellen nedan räknas som indoeuropeiska utom ett.
1.a Kan du gissa vilket?
1.b. fyll på tabellen (för ordet två)



svenska: moder fader      två
tyska: Mutter Vater
engelska: mother father
latin: mater pater
franska: mère père
sanskrit: matar pitár
japanska: okaasan otoosan



2. Vilka språk ingår i den indoeuropeiska språkfamiljen?

3. Ge exempel på några språk som inte ingår i den indoeuropeiska språkfamiljen.



Germanska språk eller romanska/latinska språk

1. Vilka språk ingår i germanska språken?
2. Vilka språk ingår i de romanska/latinska språken



Nordgermanska

1. Vilka språk ingår i den nordgermanska språkgrenen?



Läs häftet "Språkhistoria" LÄNK till häftet (sid 1-9

Uppgifter: Använd Blogger/(språkhistoria)
1. Hur många språk finns det ungefär i världen?
2. Vilka teorier finns det om indoeuropeiskans spridning? Vilken teori tror du själv är mest sann?
3. Vad betyder arvord? Kan du ge exempel på svenska arvord
4. Vad vet du om futharken?
5. Vad betyder låneord? Kan du ge exempel på låneord.
6. Varifrån lånade vi ord under fornsvensk tid? Ge några exempel på låneord från denna tid.
7. Vad är Västgötalagen? (När Var?Varför?)
8. När lånade vi många ord från tyskan?
9. Vem var Johann Gutenberg?
10. Varför var 1541 ett viktigt årtal i svensk språkhistoria?
11. "Then Swänska Argus", vad vet du om den?

12.Vad gör svenska akademien? När och vem bildade/s den?
13 Vad innebär rättstavningsreformen?

Genomgång av svaren till frågorna.




Minoritetsspråk 

1. Vilka är de fem minoritetsspråken i Sverige?
2. Vad definierar ett minoritetsspråk?
3. Titta på bild 1, från vilka språkfamiljer kommer Sveriges fem minoritetsspråk?



Lektion 2

Olika språk i norden.
Hitta några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
(Överkurs: (En språkprofessor förklarar... LÄNK )

Danska

1. Vad tycker du kännetecknar det danska språket (uttal, ord och prosodi=ung. rytm, melodi)?
2. Vilka typiska danska ord och uttryck känner du till?





Se filmen om danska på nordiskasprak.net LÄNK till film



Efter att du har sett filmen
3. Vad är det som gör att talad danska kan vara svårt att förstå för andra i Norden?


Bildkälla: nordiskasprak.net

4. På bilden ovanför ser du skrivsättet till några danska ord och hur de skrivs på norskt bokmål. På vilka sätt skiljer sig danskan från norskan?



Norska

1. Hva synes du kjennetegner norsk språk når det gjelder uttale, ord og skrivemåte? Diskutera.

Se filmen om norska på nordiskasprak.net LÄNK till filmen


2. Etter at du har sett filmen

I starten av filmen tøyser Sandra og Johannes med Amie og kommer med liksom-norske ord. Hva heter egentlig «traskesnakker», «kjempetorsk», «tryneorgel» og «rumpekrafs» på norsk?

3. Forklar hva som menes med påstanden «norsk er dansk uttalt på svensk».



torsdag 10 mars 2016

Sambandsord

SAMBANDSORD
Ett viktigt hjälpmedel för en skribent är användningen av s.k. sambandsord. Det är ord som fogar samman en text och ger läsaren en vink om hur texten är uppbyggd och hur den bör läsas.

Sambandsorden
-för framåt i texten
-signalerar jämförelse eller motsättning
-utvecklar och sammanfattar
-uttrycker allmänt samband

Exempel på ord som signalerar logiska samband i en text:
1. Tillägg
även och, också, därtill, kommer, tillika
dessutom, lika viktigt är
vidare, vad mera är, ytterligare, nästa
för det första, för det andra…
tilläggas kan, slutligen
sist men inte minst, inte bara … utan också

2. Tid/ordningsföljd
inledningsvis, omedelbart därefter
under tiden, medan
samtidigt, före
efter, därefter
så småningom, snart
efter ett tag, sedan
först, tidigare
senare, för det första
för det andra, slutligen
till sist, avslutningsvis
dels-dels

3. Jämförelse/motsättning
jämfört med såsom
på samma sätt som på så sätt
i likhet med en likartad uppfattning
likartat (resonerar) liknande (resonemang)
i sin tur samtidigt (kan noteras att)
fördelarna nackdelarna
däremot men
emellertid dock
ändå icke desto mindre
trots, trots allt trots att
även om i motsats till
å ena sidan å andra sidan
när allt kommer omkring en skillnad är
tvärtemot tvärtom
i gengäld

4. Förtydligande/exemplifering
såsom till exempel (t.ex.)
exempelvis bland annat (bl.a.)
det vill säga (d.v.s) illustrerar/illustreras
som ett exempel på belyser
visar här urskiljer sig
närmare bestämt särskilt
i synnerhet som

5. Orsak
därför således
detta beror på alltså
på grund av av detta skäl
beroende på orsaken är
mot den bakgrunden en förklaring till detta
anledningen är

6. Avsikt
målet är att detta går ut på att
i syfte att för att

7. Följd/slutsats
som en följd av härav följer
följaktligen således
sålunda alltså
därför resultatet blir
slutsatsen blir vilket leder till
det(ta) beror på anledningen blir
följden blir detta leder till
effekten blir

8. Medgivande
givetvis självklart
förstås det är sant att
även om

9. Upprepning
som tidigare nämnts som nämnt
som jag tidigare antytt med andra ord

10. Emfas
det är tydligt tydligen
faktum är i själva verket
det vill säga nämligen

11. Sammanfattning
slutligen kort sagt
avslutningsvis sammantaget
sammanfattningsvis

12. Allmänna samband
i fråga om mot bakgrund av
när det gäller i samband med
med hänsyn till har att göra med
i detta sammanhang


För dig som vill öva – titta i Skrivtrappan (kapitel 6) av Ronald Alfredsson
(2002).

måndag 8 februari 2016

Kyssen

Kyssen av Hjalmar Söderberg.


Det var en gång en ung flicka och en mycket ung man. De sutto på en sten vid en udde, som sköt ut i sjön, och vågorna skvalpade ända fram till deras fötter. De sutto tysta, var och en i sina tankar, och sågo solen gå ner.

Han tänkte, att han gärna ville kyssa henne. När han såg på hennes mun, föreföll det honom som om det just var meningen med den. Han hade nog sett vackrare flickor än hon, och egentligen var han kär i en annan, men henne kunde han visst aldrig få kyssa, ty hon var ett ideal och en stjärna, och ”die Sterne, die beghert man nicht”.

Hon tänkte, att hon gärna skulle vilja att han kysste henne, för att hon skulle få ett tillfälle att bli riktigt ond på honom och visa hur djupt hon föraktade honom. Hon skulle resa sig och draga kjolarna tätt omkring sig, ge honom en blick bräddad med isande hån och gå sin väg, rak och lugn och utan onödig brådska. Men för att han inte skulle gissa vad hon tänkte, sade hon lågt och sakta:

-Tror ni det finns ett liv efter detta?

Han tänkte, att det skulle gå lättare att kyssa henne om han svarade ja. Men han kom inte riktigt ihåg, vad han vid andra tillfällen möjligen kunde ha sagt om samma ämne, och han var rädd att råka i tvetalan. Därför såg han henne djupt in i ögonen och svarade:

-Det finns ögonblick då jag tror det.

Detta svar behagade henne utomordentligt, och hon tänkte: Jag tycker i alla fall om hans hår, och hans panna också. Det är bara synd att hans näsa är så ful och så har han ju ingen ställning – bara en student, som läser på prillan. Det var inte en sådan fästman hon skulle förarga sina väninnor med.

Han tänkte: nu kan jag bestämt kyssa henne. Men han var i alla fall förskräckligt rädd; han hade aldrig förr kysst någon familjeflicka, och han undrade om det kunde vara farligt. Hennes pappa låg och sov i en hängmatta en bit därifrån, och han var borgmästare i staden.

Hon tänkte: Kanske det är ännu bättre om jag ger honom en örfil, när han kysser mig.

Och hon tänkte åter: Varför kysser han mig inte, är jag så ful och obehaglig?

Och hon böjde sig fram över vattnet för att spegla sig, men hennes bild bröts i vågskvalpet.

Hon tänkte vidare: Jag undrar hur det kan kännas när han kysser mig. I verkligheten hade hon ju bara blivit kysst en gång, av en löjtnant efter en bal på stadshotellet. Men han luktade så illa av punsch och cigarrer, och det hade visserligen smickrat henne litet att han kysste henne, eftersom han i alla fall var löjtnant, men eljest tyckte hon inte att det var så mycket med den kyssen. För övrigt hatade hon honom, därför att han inte hade friat till henne efteråt eller ens brytt sig om henne alls.

Medan de sutto så, var och en i sina tankar, gick solen ned och det blev skumt.

Och han tänkte: Eftersom hon sitter kvar vid min sida, fast solen är borta och det har blivit skumt, så kan det ju hända att hon inte har så mycket emot om jag kysser henne.

Och han lade sakta armen om hennes hals.

Detta hade hon icke alls tänkt sig. Hon hade trott att han bara skulle kyssa henne utan vidare, och så skulle hon ge honom en örfil och gå sin väg som en prinsessa. Nu visste hon inte, hur hon skulle göra; hon ville nog bli ond på honom, men hon ville inte heller gå miste om kyssen. Därför satt hon alldeles stilla.

Då kysste han henne.

Det kändes mycket underligare än hon hade trott, hon kände att hon blev blek och matt, och hon hade alldeles glömt att hon skulle ge honom en örfil och att han bara var en student som läste på prillan.
Men han tänkte på ett ställe i en bok av en religiös läkare om ”Kvinnans släktliv”, där det stod: ”Man vakte sig för att låta den äktenskapliga omfamningen komma under vällustens herravälde.” Och han tänkte att de måste vara mycket svårt att vakta sig för, då redan en kyss kunde göra så mycket.

När månen gick upp, sutto de ännu kvar och kysstes.

Hon viskade i hans öra:
-Jag älskade dig från första stunden jag såg dig.

Och han svarade:
-För mig har det aldrig funnits någon annan i världen än du.

fredag 29 januari 2016

Formativbedömning i svenska (elevanpassad)

Formativbedömning och självskattning
Formativ bedömning (elevanpassad)
SKRIVA

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Koppling till uppgiften

Jag följer vanligtvis instruktionen för uppgiften... Mina texter fungerar i huvudsak för sitt syfte. (Olika texttyper ex., reportage, artiklar, noveller, brev, referat, krönikor mm)
Jag följer instruktionen för uppgiften...
Mina texter fungerar relativt väl för sitt syfte
Jag följer instruktionen för uppgiften... Mina texter fungerar väl för sitt syfte.
Innehåll/åsikter
Min diskussion är enkel men min åsikt framgår (Ex. Artikel/Min åsikt stöds med minst ett argument.)
Min diskussion är utvecklad och min åsikt framgår tydligt. (Ex Artikel/Mina argument fördjupar/utvidgar diskussionen./ex flera argument)
Min diskussionen är välutvecklad och balanserad och min åsikt framgår tydligt (Ex. Artikel/Min argument är välvalda och tar hänsyn till eventuella motargument.)
Struktur
Min text är i huvudsak sammanhängande och begriplig
Min textbindning är enkel.
Min text är sammanhängande och strukturen är tydlig t ex genom styckeindelning. Tydlig inledning och /eller avslutning. Min textbindning är utvecklad, varierar med sambandsord
Min text är sammanhängande och välstrukturerad t ex genom konsekvent styckeindelning samt effektiv inledning och avslutning. Min textbindning är välutvecklad
Språk och stil

Mitt ordvalet är enkelt. (ex. ofta vardagliga och talspråkiga ord) Min meningsbyggnad fungerar i huvudsak. (ej många bisatser, ganska korta meningar, ofta inledda med subjekt, satsradning kan förekomma)
Mitt ordval är varierat och passande för uppgiften. Ex. med retoriska frågor i en artikel. (variation av ordval, ibland mindre vardagliga ord) Min meningsbyggnad är varierad och relativt välfungerande.(ex.satsradning kan förekomma, (då skilda med kommatecken)(Vanligtvis varierade satser ofta kopplade med bindeord)
Parallellhandling/inre- yttre dialog
Mitt ordval är träffande, varierande och specifikt och passande för uppgiften/artikeln. Exempelvis med retoriska stilmedel och formella uttryck. Min meningsbyggnad är varierad, träffsäker och välfungerande. (ex. om satsradningförekommer är de stilistiskt medvetet genomförda)
Skrivregler
Jag följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning
Jag följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning
Jag följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning
Gestaltning
(berättande texter)
Jag skriver enkla gestaltningar
(ex inre, yttre runtomkring)
Jag skriver utvecklade gestaltningar
Jag skriver väl utvecklade gestaltningar
Sammanfatta
Jag skriver enkla sammanfattningar (referat)
Jag skriver utvecklade sammanfattningar
Jag skriver väl utvecklade sammanfattningar



TALA

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Presentera
Jag framför enkla och till viss del underbyggda argument
Utvecklade och relativt väl underbyggda argument
Välutvecklade och välunderbyggda argument
Kommunikation
Jag visar viss anpassning till mottagaren t ex genom att titta upp, tala tydligt och visa engagemang
Jag visar relativt god anpassning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och presentera på ett intresseväckande och engagerat sätt.
Jag visar god anpassning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och presentera underlaget på ett intresseväckande och engagerat sätt



Språk
Jag använder ett i huvudsak fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval
Jag använder ett relativt väl fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval
Jag använder ett väl fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval
Leda en diskussion
/struktur
Jag initierar diskussion med en egen åsikt eller genom att ge någon ordet Fördelar vid behov ordet mellan deltagarna Gör ett försök att sammanfatta diskussionen
Jag fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett relativt väl funderande sätt Återför diskussionen till ämnet vid behov Gör en rimlig sammanfattning av diskussionen
Jag fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett väl funderande sätt Återför diskussionen till ämnet vid behov Gör en sammanfattning av det viktigaste i diskussionen
Deltaga i diskussion
/kommunikation
Jag lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som till viss del för diskussionen framåt Praktiserar turtagning till viss del Jag klarar i viss utsträckning att tala tydligt och visa engagemang
Jag lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som för diskussionen framåt Praktiserar turtagning relativt väl Jag klarar relativt väl att tala tydligt och visa engagemang
Jag lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som för diskussionen framåt och fördjupar eller breddar dem Jag praktiserar turtagning väl Jag klarar väl att tala tydligt och visa engageman
Innehåll/åsikter
Jag framför åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument
Jag framför åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument
Jag framför åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument




LÄSA

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Läsflyt
Jag läser med flyt
Med gott flyt
Med mycket gott flyt
Läsförståelse
(böcker/texter)

Jag har grundläggande läsförståelse (ex Jag intresserar mig för enkla tankegångar och faktauppgifter i texten/boken)(Uttrycker tankar om något liknande som jag har varit med om eller har kunskap om)
God läsförståelse (Jag hittar och intresserar mig även för mer abstrakta ideer och budskap i texten. ex. Diktanalys...mm)mer sammanhängande reflexioner. Jag drar paralleller till samhället/världen
Mycket god läsförståelse (Jag skapar en helhet av textens delar tillsammans med mina egna upplevelser och erfarenheter, ideer och värderingar.)(Jag drar tydliga paralleller mellan egna erfarenheter, samhället och världen och andra texter...)










SKRIVA
(argumenterande texter/berättande texter/sammanfattningar mm)

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Koppling till uppgiften

Jag följer vanligtvis instruktionen för uppgiften... Mina texter fungerar i huvudsak för sitt syfte. (Ex.artiklar/rubrik, ingress, argument. eller noveller/fåtal personer, peripeti/gestaltning...)
Jag följer instruktionen för uppgiften...
Mina texter fungerar relativt väl för sitt syfte
Jag följer instruktionen för uppgiften... Mina texter fungerar väl för sitt syfte.
Innehåll/åsikter

Min diskussion är enkel men min åsikt framgår (Ex. Artikel/Min åsikt stöds med minst ett argument.)
Min diskussion är utvecklad och min åsikt framgår tydligt. (Ex Artikel/Mina argument fördjupar/utvidgar diskussionen./ex flera argument)
Min diskussionen är välutvecklad och balanserad och min åsikt framgår tydligt (Ex. Artikel/Min argument är välvalda och tar hänsyn till eventuella motargument.)
Struktur

Min text är i huvudsak sammanhängande och begriplig Min textbindning är enkel.
Min text är sammanhängande och strukturen är tydlig t ex genom styckeindelning. Tydlig inledning och /eller avslutning. Min textbindning är utvecklad
Min text är sammanhängande och välstrukturerad t ex genom konsekvent styckeindelning samt effektiv inledning och avslutning. Min textbindning är välutvecklad
Språk och stil


Mitt ordvalet är enkelt. (ex. ofta vardagliga och talspråkiga ord) Min meningsbyggnad fungerar i huvudsak. (ej många bisatser, ganska korta meningar, ofta inledda med subjekt, satsradning kan förekomma)
Mitt ordval är varierat och passande för uppgiften. Ex. med retoriska frågor i en artikel. (variation av ordval, ibland mindre vardagliga ord) Min meningsbyggnaden är varierad och relativt välfungerande. (ex.satsradning kan förekomma, (då skilda med kommatecken)(Vanligtvis varierade satser ofta kopplade med bindeord)
Mitt ordval är träffande, varierande och specifikt och passande för uppgiften/artikeln. Exempelvis med retoriska stilmedel och formella uttryck. Min meningsbyggnad är varierad, träffsäker och välfungerande. (ex. om satsradning förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda)
Skrivregler

Jag följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning
Jag följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning
Jag följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning
Gestaltning
(berättande texter)

Jag skriver enkla gestaltningar
Jag skriver utvecklade gestaltningar
Jag skriver väl utvecklade gestaltningar
Sammanfatta

Jag skriver enkla sammanfattningar
Jag skriver utvecklade sammanfattningar
Jag skriver väl utvecklade sammanfattningar



TALA

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Presentera

Jag framför enkla och till viss del underbyggda argument
Utvecklade och relativt väl underbyggda argument
Välutvecklade och välunderbyggda argument
Kommunikation

Jag visar viss anpassning till mottagaren t ex genom att titta upp, tala tydligt och visa engagemang
Jag visar relativt god anpassning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och presentera på ett intresseväckande och engagerat sätt.
Jag visar god anpassning till mottagaren genom att titta upp, tala tydligt och presentera underlaget på ett intresseväckande och engagerat sätt



Språk

Jag använder ett i huvudsak fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval
Jag använder ett relativt väl fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval
Jag använder ett väl fungerande språk för ämnet och mottagaren ex ordval
Leda en diskussion
/struktur

Jag initierar diskussion med en egen åsikt eller genom att ge någon ordet Fördelar vid behov ordet mellan deltagarna Gör ett försök att sammanfatta diskussionen
Jag fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett relativt väl funderande sätt Återför diskussionen till ämnet vid behov Gör en rimlig sammanfattning av diskussionen
Jag fördelar vid behov ordet mellan deltagarna på ett väl funderande sätt Återför diskussionen till ämnet vid behov Gör en sammanfattning av det viktigaste i diskussionen
Deltaga i diskussion
/kommunikation

Jag lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som till viss del för diskussionen framåt Praktiserar turtagning till viss del Jag klarar i viss utsträckning att tala tydligt och visa engagemang
Jag lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som för diskussionen framåt Praktiserar turtagning relativt väl Jag klarar relativt väl att tala tydligt och visa engagemang
Jag lyssnar, ställer frågor och framför åsikter som för diskussionen framåt och fördjupar eller breddar dem Jag praktiserar turtagning väl Jag klarar väl att tala tydligt och visa engagemang
Innehåll

Jag framför åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument
Jag framför åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument
Jag framför åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument




LÄSA

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Läsflyt

Jag läser med flyt
Med gott flyt
Med mycket gott flyt
Läsförståelse
(böcker/texter)


Jag har grundläggande läsförståelse (ex Jag intresserar mig för enkla tankegångar och faktauppgifter i texten/boken)(Uttrycker tankar om något liknande som jag har varit med om eller har kunskap om)
God läsförståelse (Jag hittar och intresserar mig även för mer abstrakta ideer och budskap i texten. ex. Diktanalys...mm)mer sammanhängande reflexioner. Jag drar paralleller till samhället/världen
Mycket god läsförståelse (Jag skapar en helhet av textens delar tillsammans med mina egna upplevelser och erfarenheter, ideer och värderingar.)(Jag drar tydliga paralleller mellan egna erfarenheter, samhället och världen och andra texter...)

Granska källor


minst två källor, värdera dina källor, (primära eller sekundära källor),

kan man lita på dina källor, vem står bakom dina källor, kan det vara skvaller?

Webbsida:
Vem har gjort sidan?
Varför är webbsidan gjord?
Hur ser sidan ut?
                             (finns fungerande länkar/granskad-datum/källor/kontaktinfo)

                             Jämför källorna, 
                             använd två/flera källor,
                             värdera dina källor, (primära eller sekundära källor),

                             kan man lita på dina källor, vem står bakom dina källor, kan det vara skvaller?
                             flera källor,
                             värdera dina källor, (primära eller sekundära källor),

                             kan man lita på dina källor, vem står bakom dina källor, kan det vara skvaller?

Franz Kafka

Läs  texterna om Kafka, "kafkakänslan" och ett u tdrag ur novellen  Förvandlingen  längre ner i dokumentet. Uppgift: Gör färdigt b...