söndag 19 mars 2017

Bokcirkel

Under de närmsta veckorna ska du tillsammans med två eller tre kamrater läsa en gemensam ungdomsbok.






A. Gruppen väljer en gemensam bok.

B. Gruppen delar in boken i delar.
Fundera i gruppen på hur många sidor ni bör hinna läsa per lektion. Ni ska läsa ca 35 min av lektionen.)
(Ni ska läsa minst en del högt för varandra i lilla gruppen (gärna flera delar)

C.  Du skriver minst en bokuppgift/lektion. Variera Er! Skriv på Showbie.

D. Vid slutet av lektionen redovisar du din bokuppgift muntligt för de övriga kamraterna i gruppen.

--------------

E. Boken är utläst.
Formulera nu en passande diskussionsfråga.
Leda och deltaga i en bokdiskussion... se länk


---------------

F. Skriv på Showbie hur ni har planerat i Er bokcirkel

Exempel
-Vi läser boken "Svenskläraren som hoppade ut genom fönstret och försvann"
-Boken har 300 sidor.

-Vi räknar med att hinna läsa 30 sidor varje vecka.
-Vi räknar därför med att vår bok är utläst vecka 15.

-Vi genomför en bokdiskussion vecka 16. Välkommen!


onsdag 9 november 2016

Exitticket (Grammatik)

Exitticket

Formlära
Grammatik 1 Formlära 
















Satslära
Grammatik 2 Satslära

Grammatik (lektionsplanering)

Lektion 1
Intro. Formlära - Grammatik 1
Genomgång av alla ordklasser.
Skillnaden mellan formlära och satslära

Börja och jobba i "Grammatik 1/Häftet"

--Entryticket (Google formulär)--


Lektion 2
Repetera ordklasserna.
Olika sätt att böja substantiv, adjektiv och verb.

Spela "Grammakul"


Lektion 3
Repetera. Skillnaden mellan formlära och satslära.
Gör färdigt häftet "Grammatik 1"


Lektion 4
Intro Satslära - Grammatik 2
Rep. Formlära - satslära
Exemplifiera med tre satser på tavlan.

Börja jobba med "Grammatik 2/häftet"

Lektion 5
De eller dem? (objekt eller subjekt?)

Ex Jag vill att du beskriver dem. Hur förändras de?

Rep. fler exempel med satser på tavlan.
(Meningar, satser, fraser osv...)

Jobba vidare med häftet "Grammatik 2"


Lektion 6
Satslära
Jobba vidare med häftet "Grammatik 2"



Lektion 7
Formlära och satslära
Repeter

Vad kan du nu?
Exitticket


onsdag 31 augusti 2016

Tala

Deltaga i diskussion


Leda diskussion

Presentera (i större eller i mindre grupp)
Tala
/Övningar:

Gruppdiskussioner 
(två olika texter i klassen, redovisa i tvärgrupper, jobba två och två, enligt NÄP)


Presentera din klasskompis (3 lektioner)
(framtidsplaner, hobbies, åsikter, vad är viktigt, livet, familjen, vänner?)


Arbetsgång

1. Formulera intervjufrågor (tillsammans och enskilt)

Genomför intervjun

-----------------------------------------------

2. Omformulera svaren till en presentation

Öva på att framföra presentationen för varandra.

------------------------------------------------------------

3. Presentera varandra inför klassen. (mindre grupper, halvklass eller helklass)


Gruppdiskussion 

(två olika texter i klassen, redovisa i tvärgrupper, två och två, enligt NÄP)


Muntlig hörövning. Lyssna på texter.


Diskutera i par.
Vad handlar texten om?
Vilka är personerna?
När? Var? Beskriv miljön.
Generella frågeställningar
Egna erfarenheter
Övrigt.


Gruppdiskussion 1: 

(egen text i klassen, redovisa i tvärgrupper, fyra och fyra, eller fem och fem enligt NÄP)

Textförslag:
"Stresskurs populärast bland elever" (Stress?)
"Lukas Moodysson vill att vi ska förändra världen" (Viktiga filmer?)
"Skärp dig, sa Elin" (Framtidsval?)
"Från och med Oscar Linnros" (musik)
"Jobbkrisen är en bluff" (
"Mikael Jackson"




_________________________________________________________________________________
Moment
_________________________________________________________________________________

  • Förbered en presentation                 
Läs din text.

Diskutera i gruppen vad din text handlar om.
Bestäm i gruppen vad kan man diskutera vidare kring texten?

_________________________________________________________________________________
  • Presentera


Gör en muntlig sammanfattning/presentation av din text för gruppen

Ge egna synpunkter på texten.

Presentera något att diskutera kring texten (generell fråga)

_________________________________________________________________________________
  • Leda diskussion
Inled med en egen åsikt eller ge ordet till någon i gruppen

Delta själv i diskussionen

Se till att alla kommer till tals

Se till att gruppen håller sig till ämnet

Sammanfatta diskussionen

_________________________________________________________________________________
  • Delta i diskussion

Ställ frågor och följdfrågor

Framför egna åsikter

Formulera och bemöt argument

Bygg vidare på kamraternas inlägg

Ge konkreta exempel

Jämför med egna upplevelser











------------------------------------------------------------------------------------------------------------------




Gruppdiskussion 2: (Ev göra egen diskussionsfråga)
(egen text i klassen, redovisa i tvärgrupper, fyra och fyra, enligt NÄP)
(syfte: öka svårighetsgraden; implementering av strukturen vid gruppdiskussion, enligt NÄP-              modell)
Tre texter/





tisdag 10 maj 2016

Språkbruk

Språkbruk/språkhistoria/språkfamiljer/minoritetsspråk/nordiska språk

Lektion 1
(Bild 1: Språkfamiljer)
Världens språkfamiljer


(Bild 2: Den indoeuropeiska språkfamiljen)
Indoeuropeiska språk

Bild 3 Germanska språk




Hur vet vi vilka språk som är släkt med varandra? 

Språkforskarna har avgjort detta genom att titta på mycket gamla ord och jämfört dem mellan språken. Om man till exempel tittar på de gamla orden för mamma och pappa ,och ordet två, så ser man släktskapet mellan de indoeuropeiska språken.
Alla språk i tabellen nedan räknas som indoeuropeiska utom ett.
1.a Kan du gissa vilket?
1.b. fyll på tabellen (för ordet två)



svenska: moder fader      två
tyska: Mutter Vater
engelska: mother father
latin: mater pater
franska: mère père
sanskrit: matar pitár
japanska: okaasan otoosan



2. Vilka språk ingår i den indoeuropeiska språkfamiljen?

3. Ge exempel på några språk som inte ingår i den indoeuropeiska språkfamiljen.



Germanska språk eller romanska/latinska språk

1. Vilka språk ingår i germanska språken?
2. Vilka språk ingår i de romanska/latinska språken



Nordgermanska

1. Vilka språk ingår i den nordgermanska språkgrenen?



Läs häftet "Språkhistoria" LÄNK till häftet (sid 1-9

Uppgifter: Använd Blogger/(språkhistoria)
1. Hur många språk finns det ungefär i världen?
2. Vilka teorier finns det om indoeuropeiskans spridning? Vilken teori tror du själv är mest sann?
3. Vad betyder arvord? Kan du ge exempel på svenska arvord
4. Vad vet du om futharken?
5. Vad betyder låneord? Kan du ge exempel på låneord.
6. Varifrån lånade vi ord under fornsvensk tid? Ge några exempel på låneord från denna tid.
7. Vad är Västgötalagen? (När Var?Varför?)
8. När lånade vi många ord från tyskan?
9. Vem var Johann Gutenberg?
10. Varför var 1541 ett viktigt årtal i svensk språkhistoria?
11. "Then Swänska Argus", vad vet du om den?

12.Vad gör svenska akademien? När och vem bildade/s den?
13 Vad innebär rättstavningsreformen?

Genomgång av svaren till frågorna.




Minoritetsspråk 

1. Vilka är de fem minoritetsspråken i Sverige?
2. Vad definierar ett minoritetsspråk?
3. Titta på bild 1, från vilka språkfamiljer kommer Sveriges fem minoritetsspråk?



Lektion 2

Olika språk i norden.
Hitta några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
(Överkurs: (En språkprofessor förklarar... LÄNK )

Danska

1. Vad tycker du kännetecknar det danska språket (uttal, ord och prosodi=ung. rytm, melodi)?
2. Vilka typiska danska ord och uttryck känner du till?





Se filmen om danska på nordiskasprak.net LÄNK till film



Efter att du har sett filmen
3. Vad är det som gör att talad danska kan vara svårt att förstå för andra i Norden?


Bildkälla: nordiskasprak.net

4. På bilden ovanför ser du skrivsättet till några danska ord och hur de skrivs på norskt bokmål. På vilka sätt skiljer sig danskan från norskan?



Norska

1. Hva synes du kjennetegner norsk språk når det gjelder uttale, ord og skrivemåte? Diskutera.

Se filmen om norska på nordiskasprak.net LÄNK till filmen


2. Etter at du har sett filmen

I starten av filmen tøyser Sandra og Johannes med Amie og kommer med liksom-norske ord. Hva heter egentlig «traskesnakker», «kjempetorsk», «tryneorgel» og «rumpekrafs» på norsk?

3. Forklar hva som menes med påstanden «norsk er dansk uttalt på svensk».



torsdag 10 mars 2016

Sambandsord

SAMBANDSORD
Ett viktigt hjälpmedel för en skribent är användningen av s.k. sambandsord. Det är ord som fogar samman en text och ger läsaren en vink om hur texten är uppbyggd och hur den bör läsas.

Sambandsorden
-för framåt i texten
-signalerar jämförelse eller motsättning
-utvecklar och sammanfattar
-uttrycker allmänt samband

Exempel på ord som signalerar logiska samband i en text:
1. Tillägg
även och, också, därtill, kommer, tillika
dessutom, lika viktigt är
vidare, vad mera är, ytterligare, nästa
för det första, för det andra…
tilläggas kan, slutligen
sist men inte minst, inte bara … utan också

2. Tid/ordningsföljd
inledningsvis, omedelbart därefter
under tiden, medan
samtidigt, före
efter, därefter
så småningom, snart
efter ett tag, sedan
först, tidigare
senare, för det första
för det andra, slutligen
till sist, avslutningsvis
dels-dels

3. Jämförelse/motsättning
jämfört med såsom
på samma sätt som på så sätt
i likhet med en likartad uppfattning
likartat (resonerar) liknande (resonemang)
i sin tur samtidigt (kan noteras att)
fördelarna nackdelarna
däremot men
emellertid dock
ändå icke desto mindre
trots, trots allt trots att
även om i motsats till
å ena sidan å andra sidan
när allt kommer omkring en skillnad är
tvärtemot tvärtom
i gengäld

4. Förtydligande/exemplifering
såsom till exempel (t.ex.)
exempelvis bland annat (bl.a.)
det vill säga (d.v.s) illustrerar/illustreras
som ett exempel på belyser
visar här urskiljer sig
närmare bestämt särskilt
i synnerhet som

5. Orsak
därför således
detta beror på alltså
på grund av av detta skäl
beroende på orsaken är
mot den bakgrunden en förklaring till detta
anledningen är

6. Avsikt
målet är att detta går ut på att
i syfte att för att

7. Följd/slutsats
som en följd av härav följer
följaktligen således
sålunda alltså
därför resultatet blir
slutsatsen blir vilket leder till
det(ta) beror på anledningen blir
följden blir detta leder till
effekten blir

8. Medgivande
givetvis självklart
förstås det är sant att
även om

9. Upprepning
som tidigare nämnts som nämnt
som jag tidigare antytt med andra ord

10. Emfas
det är tydligt tydligen
faktum är i själva verket
det vill säga nämligen

11. Sammanfattning
slutligen kort sagt
avslutningsvis sammantaget
sammanfattningsvis

12. Allmänna samband
i fråga om mot bakgrund av
när det gäller i samband med
med hänsyn till har att göra med
i detta sammanhang


För dig som vill öva – titta i Skrivtrappan (kapitel 6) av Ronald Alfredsson
(2002).

måndag 8 februari 2016

Kyssen

Kyssen av Hjalmar Söderberg.


Det var en gång en ung flicka och en mycket ung man. De sutto på en sten vid en udde, som sköt ut i sjön, och vågorna skvalpade ända fram till deras fötter. De sutto tysta, var och en i sina tankar, och sågo solen gå ner.

Han tänkte, att han gärna ville kyssa henne. När han såg på hennes mun, föreföll det honom som om det just var meningen med den. Han hade nog sett vackrare flickor än hon, och egentligen var han kär i en annan, men henne kunde han visst aldrig få kyssa, ty hon var ett ideal och en stjärna, och ”die Sterne, die beghert man nicht”.

Hon tänkte, att hon gärna skulle vilja att han kysste henne, för att hon skulle få ett tillfälle att bli riktigt ond på honom och visa hur djupt hon föraktade honom. Hon skulle resa sig och draga kjolarna tätt omkring sig, ge honom en blick bräddad med isande hån och gå sin väg, rak och lugn och utan onödig brådska. Men för att han inte skulle gissa vad hon tänkte, sade hon lågt och sakta:

-Tror ni det finns ett liv efter detta?

Han tänkte, att det skulle gå lättare att kyssa henne om han svarade ja. Men han kom inte riktigt ihåg, vad han vid andra tillfällen möjligen kunde ha sagt om samma ämne, och han var rädd att råka i tvetalan. Därför såg han henne djupt in i ögonen och svarade:

-Det finns ögonblick då jag tror det.

Detta svar behagade henne utomordentligt, och hon tänkte: Jag tycker i alla fall om hans hår, och hans panna också. Det är bara synd att hans näsa är så ful och så har han ju ingen ställning – bara en student, som läser på prillan. Det var inte en sådan fästman hon skulle förarga sina väninnor med.

Han tänkte: nu kan jag bestämt kyssa henne. Men han var i alla fall förskräckligt rädd; han hade aldrig förr kysst någon familjeflicka, och han undrade om det kunde vara farligt. Hennes pappa låg och sov i en hängmatta en bit därifrån, och han var borgmästare i staden.

Hon tänkte: Kanske det är ännu bättre om jag ger honom en örfil, när han kysser mig.

Och hon tänkte åter: Varför kysser han mig inte, är jag så ful och obehaglig?

Och hon böjde sig fram över vattnet för att spegla sig, men hennes bild bröts i vågskvalpet.

Hon tänkte vidare: Jag undrar hur det kan kännas när han kysser mig. I verkligheten hade hon ju bara blivit kysst en gång, av en löjtnant efter en bal på stadshotellet. Men han luktade så illa av punsch och cigarrer, och det hade visserligen smickrat henne litet att han kysste henne, eftersom han i alla fall var löjtnant, men eljest tyckte hon inte att det var så mycket med den kyssen. För övrigt hatade hon honom, därför att han inte hade friat till henne efteråt eller ens brytt sig om henne alls.

Medan de sutto så, var och en i sina tankar, gick solen ned och det blev skumt.

Och han tänkte: Eftersom hon sitter kvar vid min sida, fast solen är borta och det har blivit skumt, så kan det ju hända att hon inte har så mycket emot om jag kysser henne.

Och han lade sakta armen om hennes hals.

Detta hade hon icke alls tänkt sig. Hon hade trott att han bara skulle kyssa henne utan vidare, och så skulle hon ge honom en örfil och gå sin väg som en prinsessa. Nu visste hon inte, hur hon skulle göra; hon ville nog bli ond på honom, men hon ville inte heller gå miste om kyssen. Därför satt hon alldeles stilla.

Då kysste han henne.

Det kändes mycket underligare än hon hade trott, hon kände att hon blev blek och matt, och hon hade alldeles glömt att hon skulle ge honom en örfil och att han bara var en student som läste på prillan.
Men han tänkte på ett ställe i en bok av en religiös läkare om ”Kvinnans släktliv”, där det stod: ”Man vakte sig för att låta den äktenskapliga omfamningen komma under vällustens herravälde.” Och han tänkte att de måste vara mycket svårt att vakta sig för, då redan en kyss kunde göra så mycket.

När månen gick upp, sutto de ännu kvar och kysstes.

Hon viskade i hans öra:
-Jag älskade dig från första stunden jag såg dig.

Och han svarade:
-För mig har det aldrig funnits någon annan i världen än du.

Franz Kafka

Läs  texterna om Kafka, "kafkakänslan" och ett u tdrag ur novellen  Förvandlingen  längre ner i dokumentet. Uppgift: Gör färdigt b...