Upplysningen

Upplysningen

Upplysningstiden inleddes under 1700-talet och sammanfattar den rådande tidsandan som verkade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro, ofrihet och privilegier.

Naturvetenskapens genombrott

Naturvetenskapens utveckling var en av de viktigaste faktorerna till den stora idéströmning som vi kallar för upplysningen. Naturvetenskapen gjorde enorma framsteg under 1600- och 1700-talen. Utvecklingen ledde till att människans världsbild förändrades. Naturvetenskapliga forskare som Newton m.fl. hade gjort tydligt att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar - och därför inte av Gud. Allt kunde mer eller mindre förklaras. Människan själv kunde förändra sina levnadsvillkor. Livets mening skulle hädanefter sökas här och nu på jorden och inte, som under medeltiden, bara fungera som en förberedelse inför ett kommande evigt liv i himmelriket.

En positiv tro på människan och framtiden

Upplysningens idéer innehöll en positiv framtidstro och en tro på att människan var god och förnuftig av naturen. En ny idé var nu att människan kunde beskrivas som en produkt av sin miljö – om samhället kan ändras så kan också människan förändra sig.

Bild: White House Historical Association

Porträtt av Benjamin Franklin (1767), upplysningstänkare och en av författarna till den amerikanska självständighetsförklaringen. Den amerikanska revolutionen visade att samhället gick att förändra politiskt efter upplysningens idéer. Händelsen kom därför att inspirera till den franska revolutionen.

Vetenskapen var i fokus och i det ena landet efter det andra inrättades vetenskapliga akademier. Det var nyttans och förnuftsdyrkans tidevarv. Allt skulle utnyttjas på ett effektivt sätt. Uppfinnaren och vetenskapsmannen var den nya tidens män. Det var under den här tiden som den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien.

Andra upplysningsidéer var tolerans mot oliktänkande och religiös frihet. I samband med det ökade misstron mot all slags vidskepelse. Häxprocessernas tid var därmed förbi.

Liberala politiska idéer

Några av de viktigaste politiska idéerna som spreds under upplysningen var: dels idén om naturrätten – att makten ska utgå från folket; dels idén om de mänskliga rättigheterna – att ingen människa är mer värd än någon annan. Vid sidan om detta började också tankarna om demokrati att spridas, även om det skulle dröja länge innan de blev en realitet.

Alla dessa idéer fick stor inverkan på utformningen av liberalismen som var en av upplysningstidens stora idéströmningar. De liberala ekonomiska idéerna om fri handel, fri konkurrens och en fri marknad, skulle snart komma att förändra hela det ekonomiska systemet. Skråväsendets och stadstullarnas tid var snart till ända.

Upplysningen i Sverige

I Sverige motsvaras upplysningstiden av frihetstiden och första delen av den gustavianska tiden, sammanlagt mellan 1720-1792. Efter den svenska stormaktstidens alla krig på 1600-talet och början av 1700-talet, var Sverige ruinerat och tvunget att byggas upp igen finansiellt. Upplysningens idé om "nyttan" blev något som den svenska staten använde sig av.

För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser. En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, skickades därför ut på inhemska upptäcktsresor under 1740-talet för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av.

I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.

På det filosofiska planet gjordes däremot få landvinningar i Sverige eftersom kyrkan och religionen fortfarande hade en dominerande ställning. Gustav III ville ändå gärna se sig som en upplyst despot och gynnade därför konst och vetenskap i Sverige, med den franska kulturen som förebild.

Upplysningens idéer befästes och spreds genom den franska revolutionen

En händelse som haft enorm betydelse för samhällsutvecklingen och spridningen av upplysningsidéerna är den franska revolutionen.

Revolutionen i Frankrike 1789-1799 var en händelse med omedelbara politiska följder. Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggde på upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför lagen.

I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet, spreds den franska revolutionens- och därmed upplysningens - idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället började knaka i sina grundvalar och omformas efter de nya idéerna.Vårt samhälle idag bygger till stor del på upplysningens idéer.

Kortfattat om upplysningens demokratiska idéer:

-Under upplysningen började man se samhället som en produkt av mänskligt förnuft och inte som ett resultat av Guds vilja. Människan kunde själv förändra samhället.

-En av de mest inflytelserika upplysningsfilosoferna var Rousseau (d. 1778) som menade att folkviljan skulle utgöra grunden för all samhällsmakt.

-Montesquieus (d. 1755) maktfördelningslära har fått stor betydelse för demokratins utveckling. Makfördelningsläran innebar att den offentliga makten i en stat konstitutionellt (i grundlagen) fördelas på olika maktpoler, så att de uppväger och utövar kontroll över varandra för att förhindra maktmissbruk.

-Locke (d. 1704) och Voltaire (d. 1778) tog upp många idéer som berörde förutsättningarna för demokrati såsom rösträtt, yttrandefrihet, rättssäkerhet och religionsfrihet.

-Överlag var många av upplysningens idéer en reaktion mot det kungliga enväldet (absolutismen) som utgick från att regenten var utsedd av Gud att styra över folket.

-Den amerikanska självständighetsförklaringen som skrevs 1776 i samband med den amerikanska revolutionen, innehåller en deklaration om människans fri- och rättigheter som kan sägas sammanfatta upplysningstidens demokratiska ideal.

Källa: SO-rummet

Frågor:

1. Upplysningsidéerna innehöll en positiv tro på människan och framtiden. På vilka sätt?

2. Nämn några av de liberala politiska idéerna som upplysningen byggde på.

3. Berätta kort om upplysningen i Sverige. Vad kan vara värt att minnas? 

4. På vilka sätt påverkade franska revolutionen spridningen av upplysningens idéer?

5. Vilka av upplysningens demokratiska idéer tycker du är viktigast? Obs! Motivera ditt svar. Använd gärna även fakta från den här artikeln om upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt.

6. Vilka spår från upplysningen hittar du i dagens samhälle?

Ett reportage om en upplysningsförfattare (enklare version)

 

Lektion 1 (tisdag v 4)

Börja med att göra "research" om den upplysningsförfattare du blivit tilldelad. 

 -fördjupa dina kunskaper om personen/bakgrunden

 

Detta bör du veta

-Var och när föddes författaren.

-Hur var uppväxten och livet.

-Vad har författaren skrivit för texter?

-Har författaren några tydliga idéer om vad som är rätt och fel i samhället som författaren lever i?

-Vad har influerat författaren?

-Eventuellt finns det övriga intressanta fakta.

Lektion 2 (fredag v4) (ca 15min)

Gruppdiskussion/respons

-diskutera/presentera - dela i lilla gruppen den information som du har tagit reda på.

-Ge varandra respons

Reportage

Vi tittar närmare på formen för ett reportage.

mer ingående sätt behandla ämnet (än i en nyhetsartikel)

inledande miljöbeskrivning

personbeskrivning

intervju

fördjupning av ämnet

mellanrubriker

bilder, illustrationer

pratminus

personliga kommentarer, iakttagelser

presens (nutid)

detaljrik text

Länk till reportagetips

Lektion 3 (tisdag v 5/distans)

Filmer

Lektion 4 (fredag v 5/distans)

Lektion 5

Bokcirkel

 

Mål

Att läsa och diskutera böcker

Att reflektera över det man läst på olika sätt

Att leda gruppdiskussioner

Att utöka ordförrådet

Bok

Välj en bok som passar både er läsförmåga och ert intresse. Utmana er läsning!

Läsning

Ta tiden på hur långt du hinner på en minut. Exempel om du läser en sida på 1 minut, hinner du läsa 30 sidor på en halvtimma. Då blir 30 sidor ert läsmål/läslektion.

Gör så här:

Läs/skriv/tala

Uppgifter

Du/ni får uppgifter efter varje lästillfälle.

Vid några tillfällen ska ni presentera er bok för en annan läsgrupp.

Vecka 46

Beskriv bokens inledning. Vad tycker du om bokens inledning?

Vecka 47

Var utspelar sig bokens handling? Beskriv miljön.

Vecka 48

1. Läs en sida högt för någon som inte ingår i din bokcirkel. (Läraren delar in eleverna två och två)

2. Lyssna på kompisen!

(Kompisen kan även berätta lite kort om bokens handlig och författarens språk efter högläsningen)

3. Skriv

Passar boken som högläsningsbok? Varför? Försök att beskriva författarens språk.

Vecka 49 (På vilken sida i boken är du nu?)

Beskriv huvudpersonen med fem precisa ord.

Motivera.

Vecka 50

Berätta om en viktig händelse från boken

Vecka 51

Över hur lång tid sträcker sig handlingen i boken? 

(Ge tydliga exempel från boken som visar på detta.)

Vecka 3

Beskriv fem föremål som symboliserar bokens handling. Förklara hur föremålen hör ihop med bokens handling.

Vecka 4 (På vilken sida i boken är du nu?)

Sammanfatta handlingen i din bok kortfattat. Presentera handlingen muntligt för någon som inte läser din bok.

Vecka 5

Om du fick ändra på en sak i boken, vad skulle du då ändra på? Varför?

Vecka 6 (På vilken sida i boken är du nu?)

Kommer händelserna i boken i kronologisk ordning eller hoppar handlingen fram och tillbaka?

Vem är det som berättar det som händer i boken?

Om du fick träffa författaren till boken, vad skulle du fråga hen då?

Vecka 7

Dikt och bok

Välj en dikt som kan kopplas samman med boken.

Beskriv först dikten därefter varför dikt och bok kan sammankopplas.

Vecka 8 (sportlov)

Vecka 9 (Hur mycket har du kvar av boken?/skriv på Showbie)

Text och tanke

Välj ett textstycke ur boken (Några meningar)

Skriv dina tankar om det textstycke du valt.

När kan du/ni ha muntlig diskussion/redovisning av boken?

Läs och skriv varje vecka - bokuppgifter

Läs en halvtimme, skriv i tio minuter, prata i fem – en uppgift per vecka.

(Skriv max 300 ord, minst 40 ord)

Uppgifter vecka för vecka

1. Låna en bok. Skriv titel, författare utgivningsår och skriv även om dina förväntningar på boken.

Förväntningar på boken - elevexempel

2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills…och skriv en egen tanke om det du läst

3. Beskriv en speciell händelse från boken… och skriv en egen tanke om händelsen

4. Bok och bild

Bok och bild - elevexempel 1

5. Replik

Välj en replik ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita och måla, leta i tidningar eller på nätet. Presentera bild och citat och förklara den koppling du ser.

6. Bok och dikt

 Välj en dikt som du tycker passar ihop med boken du läser.

(Beskriv vad dikten handlar om och hur du kopplar samman dikten med din bok)

(förslag på dikter och tema finns t ex på länk svenskadikter.com)

Bok och dikt - elevexempel 1

6. Bok och film eller bok och musik

Välj en film som du sett som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera din film och förklara vilken koppling du ser.

Eller-Välj ett musikstycke som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Bok och film - elevexempel 1

7. Känner du igen dig i boken? Varför?

8. Text och tanke…(Välj en text (ca fem-tio meningar) ur din bok…, skriv din tanke om just den texten)

Text och tanke - elevexempel 1

9. Bokens tema - Skriv och förklara hur du tänker

Här nedanför kan du läsa en rad olika teman som böcker kan ha. Vilket eller vilka passar bäst ihop med din bok? 

Önskan om befrielse, Befrielse, Brott och hämnd, Blodshämnd, Förföljelse, Hemsökelse, Offer för olycka eller illdåd, Revolt, Djärvt föredrag, Bortrövande, Gåta, Att nå sitt mål, Familjehat, Rivalitet inom familjen, Äktenskapsbrott med mord, Mentalsjukdom, Ödesdiger obetänksamhet, Omedvetna, kärleksbrott, Mord på okänd släkting, Att offra sig för ett ideal, Att offra sig för en närstående, Allt offras för en lidelse, Nödvändigheten att offra en älskad, Rivalitet mellan en överlägsen och en underlägsen, Äktenskapsbrott, Brottslig kärlek, Upptäckt av en älskads vanära, Förhinder av kärlek, Att älska en fiende, Ärelystnad,Konflikt med Gud,Oberättigad svartsjuka, Misstag (felbedömning), Ånger, Återfinnande av en förlorad, Förlust av en älskad

Bokens tema - elevexempel 1

10. Beskriv en orättvisa från boken…

Orättvisa - elevexempel 1

11. Intervjua huvudpersonen i boken…

12. Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.

13. Beskriv utförligt minst en god och minst en dålig egenskap hos någon av karaktärerna i boken.

14. Nämn tre känslor som kan kopplas till din bok och berätta varför du valt just dessa tre.

15. Om du skulle få möjlighet att möta huvudpersonen i din bok. Vilka råd skulle du ge huvudpersonen? Motivera.

16. Tänk dig att du skulle möta bokens huvudperson i verkligheten.

Berätta vad du tror att du skulle tycka bäst respektive sämst om med hen. Förklara varför.

Den gröna cykeln

bildkälla Pixers

Uppgift till filmen "Den gröna cykeln"

- Svara på  minst en fråga (gärna två) av de fem frågorna nedan.

Lånord

Lektion 1


Ordagrant

I den här filmen får vi lära oss om ordens betydelse och uppkomst. Var kommer ordet idiot

ifrån och har det samma innebörd nu som det hade förr? Det är bara en av många frågor som

tas upp ordet och dess betydelse.



Före filmen  (Diskutera två och två)

Hur kommer det sig att vi lånar ord från olika språk?

Varför har engelskan svenska ord och vice versa?

Hur viktigt är det egentligen att kunna språk?

Var kommer svenskan ifrån och är alla ord i vårt språk svenska?


Se filmen "Ordagrant" (ca 15 min)


Frågor att besvara efter filmen (par - enskilt)

Vad är ett språkträd?

Nämn två olika språkträd

Varför måste vår ordbok uppdateras med jämna mellanrum?

Vad är ett arvord?

Hur kommer låneord till vårt språk?

Hur kom det sig att många ville lära sig franska?

Hur kan ord vara besläktade med varandra?

Vad är Hansan och hur har det påverkat svenskan?

Hur kan historiska händelser påverka språket?


-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Lektion 2


Gamla och glömda ord

Före filmen
Är det någon skillnad på hur du, dina föräldrar och dina mor och farföräldrar pratar?

ex livrem, 

Film

Ordagrant



Frågor att svara på efter filmen
Nämn några ord som används dagligen men som är riktigt gamla.

Varför byts vissa ord ut?

Varför används slangord?

Förändras språket mer nu än vad det gjorde förut? Vad beror det på?

Varför är det ofta ett gammaldags språk i teaterpjäser?


Ta reda på mer

Hur kommer det sig att nya ord födds?

Hur har det svenska språket sett ut genom tiderna?








---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Intro - Vad är kanslisvenska?

Före filmen
Hur viktigt är det att kunna förstå varandra när man pratar? Hur viktigt är det med kommunikation
mellan allmänheten och myndigheter?

Ordagrant - kanslisvenska

Frågor att svara på efter filmen (Välj att svara skriftligt 
Hur många myndigheter finns det i Sverige?
Vad har granskningsnämnden på justitiedepartementet för arbetsuppgifter?
Varför är det viktigt att lagar är skrivna på ett lättförståeligt språk?
Vad är kanslisvenska för något och var kommer den ifrån?
Vad är det för skillnad på kanslisvenska och vanlig svenska? Nämn minst två skillnader
Varför använder sig många myndigheter av kanslisvenska?
Vad är svarta listan?
Vad menas med stela ord?
Finns det någon skillnad i skriftspråk och talspråk?

Läsa (lärande matris)