"Måste gitt"
Mål: (Lgr 11)
-Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
-Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv.
-Formulera sig och kommunicera i tal och skrift
Centrala begrepp
Socioekonomisk bakgrund, segregation, integration
Svåra ord:
skildra, oskrivna lagar, normer, regler, lagar, etnicitet, grupp, grupptryck
socioekonomi,
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Innehåll:
Del 1
Tid:
ca. 6-7 lektioner
--------------------------------------------
Lektion 1-2
- Vi ser filmen "Måste gitt" 97min
---------------------------------------------
Lektion 3
-
Filmanalys (stad/förort)
Du skriver svaren på frågorna. (Skriv gärna en sammanhållen text om du kan.)
Stad/förort
Samma stad, skilda världar ”Måste gitt” skildrar en frontalkrock mellan två världar som ryms i en och samma stad: hur den unga, småkriminella killen Metin från orten plötsligt ges tillträde till de fina kulturkretsarna i innerstaden.
Kontrasterna mellan världarna är stora och Metin slits mellan sin lojalitet med kompisgänget hemma i Jordbro och drömmen om att ta sig därifrån genom att komma in på scenhögskolan eller ge ut en ”riktig” bok.
Miljön
• Hur skildras Metins vardag i Jordbro? Vilka ingår i hans familj? Vad heter de? Hur lever de? Vilken musik lyssnar de på? Hur klär de sig? Vad äter och dricker de? Hur ser det ut i lägenheten och närområdet? Hur är stämningen mellan familjemedlemmarna?
Människorna/etnicitet
• Hur skildras människorna och miljöerna som Metin möter i innerstan? Vilka är de? Vad heter de? Hur lever de? Vilken musik lyssnar de på? Hur klär de sig? Vad äter och dricker de? Hur ser förlagskontoret och lägenheterna ut? Hur uppträder de mot varandra och mot Metin?
Andra skillnader/likheter
• Många gånger i filmen får vi se Metin förflytta sig, via pendeltåg eller bil, mellan Jordbro och innerstan. Det är så kallade transportsträckor som en ofta klipper bort i film eftersom de inte brukar tillföra så mycket till berättelsen. Varför tror du att filmskaparna i det här fallet ändå väljer att skildra dessa resor?
Vad tänker Metin på i baksätet i bilen eller på pendeltåget – och hur vet vi det? Stockholm är, liksom andra svenska storstäder, en segregerad stad.
Ekonomi/
Socioekonomi/segregation
Forskning visar dessutom att segregationen ökar och att andelen som tjänar allra mest ökar i innerstaden på bekostnad av de som tjänar minst. De fattiga trängs allt längre ut i ytterförorterna, såsom Jordbro där Metin bor.
Roger Andersson, som är professor i kulturgeografi på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, menar att den ökande segregationen beror på flera faktorer:
1.
Att de redan rika blir rikare och de redan fattiga blir fattigare;
2.
Att välfärdsutbudet, såsom skolor, sjukvård och äldrevård, har förändrats;
3.
Att bostadsmarknaden i allt högre grad styrs av privata intressen i stället för offentliga;
4.
Att andelen hyreslägenheter blir allt mindre.
• Hur kan dessa fyra faktorer öka segregationen i en stad?
Socioekonomiska skillnader i din stad
Fundera, diskutera och leta efter fakta på internet. Men var noga med att bara använda dig av tillförlitliga källor!
• Hur ser det ut där du bor? Är det en segregerad kommun?
Gå in på din kommuns hemsida (eller sök på gata på internet) och ta reda på inkomstskillnader mellan olika områden.
• Vad kan vi göra för att minska segregationen i en stad? Fundera gärna på stadsplanering, kultursatsningar och politiska åtgärder men också på vad medborgarna kan göra för att bidra till minskad segregation i vardagen.
(källa: Lärarhandledning Svenska Film Institutet)
- Diskussion (PGA)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lektion 4-5-6
Språk som humor och makt
intervju i TV4
Språk
”Måste gitt” ger många exempel på språkförbistring, d v s hur bristande språkkunskaper leder till missförstånd. Metin förstår inte alla ord som Lena och Puma använder och Lena och Puma förstår inte alltid vad Metin säger och/eller skriver.
• Vad betyder följande ord, som Metin har svårt att förstå: monolog, bankett, förläggare?
• Vad betyder följande ord, som Lena måste googla: para, heitzi, shurda, ajde, ajna?
• När Metin gör inträdesprov till scenskolan säger han till juryn att ”de pratar skitkonstigt på svensk film”. Vad menar han med det? Håller du med? Hur skiljer sig Måste gitt från andra filmer när det gäller språket?
Humor och makt
I filmen skapar språkförbistringen komik, men språket kan också användas som maktmedel; för att få någon att känna sig korkad, utanför eller mindre värd. Det gäller exempelvis mellan olika samhällsklasser, yrkesgrupper, åldersgrupper och mellan olika gäng eller subkulturer.
• Ge exempel på scener där språket används som maktmedel i Måste gitt.
• Ge exempel på hur språket kan används som maktmedel i din vardag, antingen av dig själv eller av andra. Språket brukar också sägas vara nyckeln till integration, d v s att en person som kommer till ett nytt land måste lära sig landets språk för att bli en del av samhället.
Can Demirtas, som spelar Metin i Måste gitt, har i en intervju sagt att ”språket är nyckeln till allt. Om man pratar ren svenska så blir man accepterad vart man än kommer. Du kan ha fina kläder, lukta gott, men om det låter fel när du öppnar munnen så spelar det ingen roll vilken bil du kör eller vilken klocka du har.”
• Fundera på och diskutera det som Can Demirtas säger om vikten av att prata korrekt.
Stämmer det? Har du själv liknande erfarenheter?
• Varför är det så viktigt att kunna svenska i Sverige?
Tänk t ex på tillgång till samhällsinformation, utbildning, jobb, sjukvård, kultur, möjlighet att påverka politiska beslut mm.
• Författaren Mustafa Can, som kom till Sverige från Turkiet som barn, pratar ofta om språket som en klassfråga: ”Klass handlar inte bara om ekonomi utan också om makten över ens position i samhället och om hur andra betraktar en. Jag känner personer som äger tio restauranger men jag är ändå rikare eftersom jag äger ett språk.” Vad menar Mustafa Can med att språket gör honom rik?
• Även om det sägs att man måste kunna svenska för att integreras i Sverige så finns det invandrare som klarar sig utmärkt på sitt modersmål här.
Det gäller särskilt de som flyttar hit från engelskspråkiga länder. Hur kommer det sig?
Finns det andra förklaringar än att många i Sverige kan engelska? Forskning visar att ju sämre en person talar ett språk, desto större är risken att hen uppfattas som ointelligent eller dum.
Filmens Metin upplever att kulturmänniskorna på förlaget tror att han är just korkad, vilket förstås gör honom arg och frustrerad.
• Vad tror du; tycker Puma att Metin är korkad? Eller finns det andra förklaringar till att Metin upplever att han blir bemött som korkad?
• Både Puma och Lena är fascinerade av Metins språk – både hans sätt att skriva och hans ordval. Varför, tror du?
Diskussion (PGA)
----------------------
Lektion 7
Mansroller/kvinnoroller
Mansroller/kvinnoroller
Metins värld är till stora delar manlig. Han umgås med killar, bråkar med killar och gör affärer med killar. Förlagschefen Anders och förläggaren Puma är män.
Den mäktiga turkiska föreningen består av män. Poliserna är män.
• Hur är killarna och männen i Måste gitt? Vilka olika mansroller möter vi och hur skiljer de sig från varandra?
• Vad ger hög status bland killarna och männen i Jordbro? Hur ska du vara och se ut för att få respekt?
Det finns också några enstaka kvinnor och flickor i Måste gitt, även om de har biroller: Mamman, systern och systerdottern. Lena Endre, Nathalie och tjejerna på klubben.
• Hur är tjejerna och kvinnorna i filmen? Beskriv likheterna och skillnaderna mellan kvinnorna i Jordbro och de i innerstan! • Vilken status har kvinnorna jämfört med männens?
• Varför lägger sig Metin i sin mammas kärleksliv? Hur reagerar hon på Metins ilska? • Hur talar männen med varandra om kvinnorna?
I Sverige har delar av filmbranschen börjat med så kallad A-märkning av biofilmer. Det är ett slags feministisk motsvarighet till ”fairtrade”- eller ”svanen”märkningen som görs på livsmedel. För att en film ska bli ”A-märkt” krävs att den klarar av följande test (det så kallade Bechdeltestet):
1. Filmen ska skildra minst två namngivna kvinnor …
2. … som talar med varandra …
3. … om något annat än män. • Gör testet på Måste gitt.
Klarar den testet, d v s kan den A-märkas? • Gör testet på några av dina favoritfilmer för att vilka som kan A-märkas!
Diskussion och presentation av din analys
(tre-och-tre)
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Del 2
Vi jämför "Måste gitt" med en annan film.
Lektionsinnehåll (ca 5-6 lektioner)
------------------------------------------------
Lektion 1-2
Du ser en av följande fem filmer: (se grupp/filmindelning)
-Jag är fan en panter, Ett öga rött, Ondskan, Flyga drake, En natt i Havanna...
----------------------------------------------
Lektion 3-4-5
Välj att skriva om något eller några av följande tema från filmen du sett:
stad-förort/miljön/människorna-etnicitet/språk/humor/makt/andra skillnader
Använd dig av frågorna från filmen "Måste gitt".
Jämför filmerna/Har du användning av ett Venndiagram?
Förbered dig inför "tvär-gruppsdiskussionen"
----------------------------------------------------------------------------------------------
Lektion 6
"Tvär-gruppsdiskussion"
Diskutera filmerna i grupp...
-Kort beskrivning av handlingen
-Diskussionsfrågor/teman/likheter skillnader
-Led en diskussion. (Gärna i 5 minuter.)
-Avsluta med att sammanfatta huvuddragen av vad som sagts i gruppen
----------------------------------------------------------------------------------------------
